Gymnasiebenägenheten på landsbygden är traditionellt sett lägre än i tätorter, men att endast två elever i år valt Kristinestads gymnasium i stället för något annat alternativ är exceptionellt.
– Visst är jag orolig. Det tror jag att alla rektorer eller lärare skulle vara om man hade bara två elever. Det som vi förstås hoppas är att det här inte blir en trend, konstaterar gymnasiets rektor Peter Grannas.
Enligt Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig verksamhet och enheten för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen har inte intresset för gymnasiestudier överlag minskat, utan i medeltal är det ungefär hälften av ungdomarna i Svenskfinland som väljer gymnasiestudier och andra hälften väljer yrkesstudier.
– Femtio-femtio brukar det vara mellan gymnasie- och yrkesutbildning och så har det varit så länge jag kan minnas, med lite variation från år till år.
Däremot finns det vissa skillnader mellan landsbygd och tätort.
– Det har säkert att göra med många olika faktorer, som småföretagsamhet och behov av hantverkskunniga. Så där grovt sett kan man säga att yrkesutbildningen drar mera i Österbotten än i huvudstadsregionen.
Enligt Grannas har gymnasiet normalt mellan 12 och 18 nya ettor. Någon gång har man varit nere i sex elever, men två elever är nytt rekord.
– Det är tråkigt att så få valt gymnasiestudier i år. Så klart ser vi att den gruppen skulle få vara större och vi hoppas att vi i framtiden får större grupper.
– Men nu är läget så här och vi har försökt anpassa vår verksamhet och undervisning så att de två som kommer ska kunna fullfölja sin undervisning helt normalt.
Många orsaker bakom det låga elevantalet
Orsakerna till det ringa antalet elever kan vara många, anser Grannas. För det första korrelerar det med antalet nior staden hade förra året.
– Utgångsläget är alltid hur många nior vi har. Nu hade vi i våras 24 nior, det vill säga en väldigt liten grupp. Det var fyra sammanlagt som valde gymnasiestudier, vi har två som av olika orsaker valt andra gymnasier och två hos oss, men sedan har vi hela 20 ungdomar som valt studier vid en yrkesskola.
Andra orsaker som också kan inverka är vilka intressen eleverna har och vilka jobb som finns tillgängliga. Dessutom kan kompisarnas val också påverka, påpekar Grannas.
– Inte skulle jag kalla det kompistrycket, men att det blir en grej inom gänget att man söker sig till en viss skola och man känner en trygghet att ha sådana som man känner från förut nära sig.
Enligt Kurt Torsell ska man ändå inte i Kristinestad måla fan på väggen.
– Än så länge – utan att veta några detaljer om vad som har hänt eller inte hänt i Kristinestad – så skulle jag säga att man får sätta det på kontot 'fluktuationer'.
Men han medger att årskullarnas storlek är något som det gäller att hålla koll på i staden.
– Om vi ser på Kristinestad med en årskull på 24 så är det nog knepigt på sikt att hålla ihop det. Någonstans kommer smärtgränsen emot då man inte längre kan upprätthålla andra stadiets utbildning.
Någonstans kommer smärtgränsen emot då man inte längre kan upprätthålla andra stadiets utbildning.
Kurt Torsell
– Om det är en trend så är det också en politisk diskussion i staden att fundera var drar vi gränsen för hur smått det får bli. Eller hur smått klarar vi av pedagogiskt eftersom det också är en kvalitetsfråga och i sista hand en rättskyddsfråga för ungdomarna så att de får den utbildning de ska ha.
Torsell säger att det kan vara knepigt att ordna undervisning för endast två elever.
– Nog kommer det säkert att kräva ganska dyra lösningar. Men om de är vana med att ha grupper på tio till tolv, så antar jag att de har en viss beredskap för mindre grupper. Men det är klart att de står inför utmaningar.
Ska analysera vad elevbortfallet beror på
Enligt Grannas har man fått pussla lite för att få undervisningen anpassad till två elever. Men vissa kurser eller studieavsnitt kommer de nya ettorna att få gå med de äldre årskullarna.
– Det är främst i sådana ämnen där man inte nödvändigtvis behöver förkunskaper. På det viset anpassar vi undervisningen så att våra två nya ettor också kan vara del av en större grupp.
– Egentligen blir det inte så stora kast, de kommer in i studierna på ett lite annat sätt än de övriga i en del ämnen.
Vi måste satsa speciellt mycket på att försöka nå ungdomarna och lyfta fram de saker som vi är bra på
Peter Grannas
Även om årets elevantal skulle vara en engångsföreteelse vill man inte i Kristinestad bara leva i hoppet att situationen normaliseras nästa år igen.
– Vi försöker rannsaka oss och se vad det är vi kan göra annorlunda, men vi har väldigt svårt att påverka yttre faktorer. Vad det är som gör att ungdomar väljer på olika sätt måste vi försöka luska ut fram till nästa sökomgång och satsa speciellt mycket på att försöka nå ungdomarna och lyfta fram de saker som vi är bra på.
– Det tycker jag nog vi lyckas med, men bättring kan man alltid göra. Nu är det hög tid att se vad vi kan göra åt situationen som uppstått.