Den nya nioåriga läropliktsskolan ersatte gamla folkskolan, medborgarskolan och mellanskolan
Grundidén var att alla barn skulle ha rätt till grundskoleutbildning.
Riksdagen godkände grundskolans ramlag år 1968, och övergången skedde gradvis under 70-talet i Finland.
Grundskolsystemet gjorde skolgången jämlik
Veijo Räsänen är en av dem som förberedde och verkställde övergången till grundskolsystemet på Kimitoön
– Reformen betydde att skolgången i det närmaste blev gratis. I mellanskolan måste eleverna själva betala terminsavgifter samt bekosta böcker och annat skolmaterial.
I samband med grundskolreformen blev allt gratis, även skolskjutsar och mat. Samhället började stå för skolkostnaderna för barn i åldern 7–16 år.
I dagens läge är läroplikten förlängd till 18-års ålder.
Alla har samma möjligheter att gå i skola, fattiga som rika, sjuka som friska. Vi har världens bästa skolsystem och jag är så stolt att Kimitoön var först med att verkställa det.
Veijo Räsänen, Kimitoön
Räsänen berättar också att anställningsvillkoren för den övriga personalen i skolorna förbättrades gradvis.
– Trots att grundskollagen inte berörde dem ansåg kommunerna att skolpersonalens roll var viktig och för att grundskolan ska må väl måste alla anställda behandlas lika, säger Räsänen.
Reformen mötte också motstånd
Räsänen berättar att reformen mötte motstånd både inom skolväsendet och inom politiken. Borgerliga politiker ansåg att reformen skulle betyda att skolverket socialiseras och såg skeptiskt på att kommunerna skulle ha tillräckligt med pengar för att förverkliga reformen.
– De accepterade reformen trots allt och lagen godkändes. Men då reformen skulle verkställas i kommunerna mötte den också motstånd.
Enligt Räsänen ville privata mellanskolor och samskolor behålla sin tidigare status och inte bli kommunägda.
I några enstaka fall i landet fick samskolor fortsätta i privat regi.
– Jag vill minnas att exempelvis Katedralskolan i Åbo ville bli ersättande kommunal privat samskola.
Kimitoöns kommuner välkomnade grundskolan
Räsänen berättar att reaktionerna i Kimitoöns kommuner var mycket positiva.
– Våra förtroendevalda var ivriga. De ville införa grundskolan och alla kommunpolitiker rodde åt samma håll. Det mötte inget motstånd trots att vi hade mycket starka kommunpolitiker på den tiden.
Men i Dragsfjärd och Kimito var man ändå lite som katt och hund, eftersom man var tvungna att samsas, tillägger Räsänen.
Reformen kördes igång utan större förvarning – knepigt på ekonomifronten
Att köra igång hela reformen var en arbetsam process, och på ekonomifronten blev det knepigt.
– Det var ju ett "hurja" stort jobb att verkställa reformen och vi hade inte mycket pengar. Då grundskolan inleddes den första augusti så växte kostnaderna för kommunerna enormt. Tänk på det att alla mellanskolelever fick gå gratis i skolan. De fick också gratis skolskjuts, mat och hälsovård. Kommunen började stå för alla kostnader.
Den 25 maj 1972 inrättades grundskolans regionala verkställighet. I förordningen dikterades det att bland annat östra Åbolands kommuner skulle köra igenom förnyelsen den första augusti samma år. Då blev det mycket bråttom för kommunerna, berättar Räsänen.
Kommunerna hann inte förbereda sig ekonomiskt, eftersom årsbudgeten fastställdes året innan. Budgeten var på normalnivå eftersom man inte visste att den nya reformen skulle verkställas då, förklarar Räsänen.
Stolt över Kimitoön
50 år senare säger Veijo Räsänen sig vara ytterst stolt över att det var just Kimitoöns kommuner som var först ute med att verkställa reformen.
– Jag är så glad över att skolsystemet ändrade till grundskolssystemet. Alla har samma möjligheter att gå i skola, fattiga som rika och sjuka som friska. Vi har världens bästa skolsystem och jag är så stolt att Kimitoön var bland de första att verkställa det.
Artikel uppdaterad 9.7.2022 klockan 20.37 med en precisering om att Kimitoöns kommuner var bland de första kommunerna att införa reformen. Citat i rubrik och brödtext preciserad. Tidigare stod det mera lösryckt att Kimitoöns kommuner var först med att verkställa skolsystemet.