Det pågår för tillfället inte några förhandlingar som kunde bryta dödläget kring det uteblivna utvecklingsbiståndet, de västländska sanktionerna eller frysta afghanska tillgångarna, säger Afghanistankännaren Anders Fänge, tidigare landschef för Svenska Afghanistankommittén.
Det humanitära biståndet till landet flödar däremot fritt.
– Talibanerna är öppna till biståndsorganisationer, säger Fänge.
Enligt Fänge fungerar Svenska Afghanistankommitténs biståndsarbete i Afghanistan utan problem.
I organisationens skolor får till och med flickor äldre än 12 år gå i skolan, något som den centrala talibanledningen förbjudit i statliga skolor.
En del flickor får fortsätta skolan efter sjätte klass
I Afghanistankommitténs skolor, där det finns omkring 60 000 flickor, får flickor gå ända upp till tolfte klass, berättar Fänge.
– Det är också så i en del privatskolor och skolor som sköts av andra hjälporganisationer.
De här skolorna finns främst ute på landsbygden.
Afghanistankommitténs skolor har lyckats förhandla med lokala talibanledare för att flickor ska få en längre skolgång.
– Då har det gett grönt ljus för flickor att gå i skola upp till tolfte klass.
Enligt den centrala talibanledningen håller man på att diskutera hur flickor också ska få en längre skolgång inom statliga skolor men så att det fortfarande sker under islamska principer, säger Fänge.
– Den här diskussionen är man inte klar med och det är oklart vad man kommer att landa i så småningom.
Det mesta är mörkt men det som sällan nämns är att det också finns en del ljuspunkter
Anders Fänge
Humanitärt bistånd endast ett plåster på såret
Det humanitära hjälparbetet i Afghanistan pågår hela tiden och sköts huvudsakligen av FN och icke-statliga organisationer.
– Den humanitära hjälpen går mest ut på matutdelning, även om det inte räcker så mildrar det i viss mån den humanitära krisen i landet. Man har också lagt till en del saker som hälsa och att man betalar löner till hälsoarbetare och lärare i skolor, säger Fänge.
Den här hjälpen är ändå ingen lösning på Afghanistans mera långsiktiga problem.
– Problemet med humanitär hjälp är att det inte erbjuder några långsiktiga lösningar, det är mera som ett plåster på ett ganska stort sår, konstaterar Fänge.
Allting är inte mörkt
Det skulle antagligen bli svårt att kontrollera vart biståndet går om givarländer gav med sig och började betala utvecklingsbistånd till Afghanistan igen, tror Fänge.
Med det sagt är den västerländska synen på talibanstyret inte alltid helt rättvis, konstaterar han.
– Under Afghanistans förra regering var landet ett av de mest korrupta länderna i världen, mycket av biståndet hamnade i fel fickor, men det talar man inte så mycket om.
Enligt Fänge är bilden som ges av talibanerna genomgående mörk i västländer.
– Det mesta som sker i Afghanistan i dag är tämligen deprimerande men jämför man till exempel korruptionen under den förra regeringen och under dagens talibanstyre, så har talibanerna i stort sett lyckats få bort korruptionen inom den statliga verksamheten.
En annan utveckling som upplevs som positiv sedan talibanerna tog över makten i landet är att det krigas mindre.
– I det stora hela har kriget upphört, säger Fänge.
Den västerländska synen på Afghanistan skenhelig
Enligt Anders Fänge är västländers ofta mörka syn på talibanernas Afghanistan också motsägelsefull.
– Till exempel om man jämför Saudiarabien och Afghanistan. I Saudiarabien har man också ett teokratiskt styre och en väldigt repressiv kvinnopolitik.
Saudiarabiens regeringspolitik påminner mycket om den politik som talibanerna för, konstaterar Fänge.
– Jag ursäktar inte någon av de här regimerna men frågan man kan ställa sig är varför europeiska och amerikanska ledare besöker Saudiarabien och har fullt acceptabla förbindelser med landet medan talibanerna utesluts. För mig är det här hyckleri.
Talibanerna är inte en enhetlig rörelse
Fänge tror inte att situationen i Afghanistan kommer att förändras inom den närmaste tiden.
– Om inte talibanstyret ändrar sig radikalt och blir mer tolerant i sin politik har jag svårt att se att västländer skulle gå in med något utvecklingsbistånd att tala om.
Men Fänge påminner ändå om att talibanerna inte är en enhetlig rörelse, och det finns sprickor mellan den gamla mera konservativa talibanledningen i Kandahar och den nyare mera progressiva ledningen i Kabul.
Just nu är det den konservativa falangen som har sista ordet men om några år kan läget vara ett annat.
– Det är egentligen omöjligt att förutspå men ser man på revolutionära rörelser genom historien så blir många radikala rörelser mera toleranta och moderata efter några år och det är väl det man kan hoppas på med talibanerna också.
Läs också:
