Solen gassar från en molnfri himmel och temperaturen i skuggan är 30 grader när Dan Tallberg går omkring och granskar sin potatisodling. Det känns som om vi är i Sydeuropa, trots att det är fråga om en åker på Vessölandet i Borgå.
– För tillfället ser läget här ganska bra ut för jag har bevattnat den här åkern. De mängder vatten jag ger är för att hålla potatisen vid liv, säger han och blickar ut över stånden.
På åkrarna i Skavarböle har Tallbergs odlat potatis i 50 år. Dan Tallberg berättar att regnet förstörde skörden de första två åren efter att han tog över arbetet efter sin pappa i slutet av 1980-talet. I år har regnet nästan helt lyst med sin frånvaro.
Dan Tallberg har tur som kan ta vatten från ett dike i anslutning till åkern. Hade han inte haft det hade potatisen vissnat för länge sedan.
– I dagsläget när det är så torra somrar krävs det konstbevattning för att man ska lyckas med potatisodling, förklarar han.
Han hoppas ändå på att det snart skulle börja regna. Då bränslet är dyrt blir det kostsamt att hålla bevattningen i gång.
Också bland potatisstånden märks det att det inte regnat så mycket i sommar. Tallberg visar hur vissa blad har mörka fläckar på sig. Alternaria, eller torrfläckssjuka, är det frågan om.
– Lady Claire-sorten är känslig för torrfläckssjuka. Bladen får fläckar, och senare vissnar hela blasten bort.
Torrt så det förslår
Torkan har varit ett allmänt problem i Östnyland den här sommaren. De åskskurar som dragit förbi har varit väldigt lokala och de kom sent under säsongen.
De grödor som odlas i Finland gillar inte riktigt när det är över 25 grader varmt. Majs gillar visserligen värme och vårvete likaså, men också de behöver vatten för att gro.
Speciellt bönder som odlar gräs hoppas nu desperat på nederbörd. En av dem är Lappträskbonden Crista Hällfors. Åskskurarna har inte dragit över hennes åkrar heller.
Fjolårets rekordtorra sommar gjorde att hon i början av säsongen förberedde sig för ännu en torr sommar. Då skördade hon allt gräs hon kunde komma över, både eget och andras.
Hällfors driver en djurgård vilket gör vallodlingen extra viktig, och för att hon ska kunna få en tredje skörd behövs det regn.
Årets skörd är ändå inte lika dålig som i fjol. Gräset har inte dött helt, konstaterar hon. Men torkan har lett till sprickor i åkrarna och det är förfärligt torrt.
I bästa fall en skörd som är helt okej
Det är ännu svårt att säga exakt hur torkan har påverkat höstens skördar. De verkar ändå inte bli katastrofalt dåliga. I Östnyland kan bönder i bästa fall få en genomsnittlig skörd.
På Vessö räknar Dan Tallberg med att få en normal skörd av potatis i år. Då är det fråga om 25–30 ton potatis per hektar.
Tallberg odlar också vårvete och också för vetet ser det ganska bra ut. Men några toppskördar blir det inte i år.
– Om det skulle bli ett plus minus noll-resultat så får jag vara nöjd, säger han.
Tallberg drar upp ett stånd potatis och lägger de jordiga potatisarna i en vit plastpåse. Den lilla vågen han har i handen visar att påsen väger 400 gram. Potatisarna borde ännu växa en hel del, konstaterar han.
– Ett stånd borde väga ett kilogram för att man ska komma upp till resultat som täcker alla kostnader.
Trots att producentpriserna nu är högre tror han inte att han kommer ha mera pengar på banken i höst. I takt med att producentpriserna har ökat så har ju alla utgifter också skjutit i höjden, poängterar han.
Börjar du vara redo att kasta in handduken som potatisodlare?
– Nej, vi bönder är ett ganska segt släkte. Nog tror jag att jag fortsätter ännu en tid, säger Dan Tallberg.