Utanför Suomenoja Ukraine Aid- hjälpcentret i Esbo sitter tiotals ukrainska flyktingar och väntar på att dörrarna ska öppnas. De första har kommit hit redan klockan halv nio - trots att centret öppnar klockan tolv.
– Det kommer ukrainska flyktingar hit som är bosatta på olika håll i Finland. Många har vaknat tidigt på morgonen för att åka hit, säger Ira Hammermann, som är en av grundarna till hjälpcentret.
Den åttonde juni slog hjälpcentret upp sina dörrar för första gången. Hammermann kände sig först nervös över att fylla det nästan 500 kvadratmeter stora utrymmet, men idag är centret fullt av saker.
– Vi har bland annat mat, kläder, barnvagnar och hygienprodukter. Det är nästan lättare att säga vad vi inte har, säger Hammermann med ett skratt.
Och det har hon inte fel i. Med jämna mellanrum kommer människor in för att donera saker till hjälpcentret. En äldre dam ger bort en kappsäck, som hon ställer i en rad av andra kappsäckar.
– Det är många som frågar varför vi vill ha kappsäckar, och svaret på frågan är egentligen väldigt enkel. Många flyktingar kommer hit utan någonting.
Hammermann fortsätter med att berätta historien om en kvinna som åkte till Finland tillsammans med sin dotter i början av kriget. De hade packat med sig vad de hann, men när de kom till tågstationen fick de instruktioner om att lämna sin packning bakom sig. Det prioriterades att fylla tåget med passagerare i stället för saker.
– Kappsäckar är viktiga för att flyktingarna ska kunna ta med sig sakerna hem. Många kommer hit långt ifrån i Finland och då måste de kunna transportera sina saker.
I hjälpcentret går frivilliga arbetare runt och har fullt upp med att göra i ordning inför öppning. Man kan höra både ukrainska, ryska och finska om vart annat. Några ukrainska barn leker med leksakerna som finns tillgängliga. Hammermann berättar att många finländska barn varit viktiga med att själv få komma med och donera leksakerna till hjälpcentret.
– Det har varit fantastiskt att se hur engagerade finländare har varit, och hur stark viljan att hjälpa är.
Lubov Bereznuk från Kiev sitter utanför hjälpcentret och väntar på att få komma in. Hon flydde kriget i mars. Nu har hon fått ett års uppehållstillstånd i Finland.
– Jag är så tacksam över att få bo här. Vi har blivit varmt välkomna av det finska folket, säger hon.
Hjälpcentret är till stor nytta för Bereznuk. Hon kommer tillsammans med sin familj en gång i veckan för att hämta bland annat mjöl, socker och mjölk.
Svår ekonomisk sits
De ukrainska flyktingarnas ekonomiska situation är ofta svår, berättar Ira Hammermann. Det tar ett år innan de kommer in i Finlands socialskyddssystem.
– De får maximalt 323 euro i månaden. Med den pengen ska de klara sig, och vi alla vet ju hur dyrt det är i Finland. Det räcker ingenstans, säger hon.
Många ukrainska flyktingar fick i början vänta fem eller sex veckor innan de överhuvudtaget fick några pengar. Många organisationer ordnar evenemang där ukrainare kan möta arbetsgivare för att få jobb.
– Det bästa sättet att hjälpa ukrainare är att de får jobb. Dessutom handlar det inte bara om att kunna försörja sig själv och sin familj, utan att bli en del av samhället och också lära sig språket.
Hammermann tillägger att många ukrainare har en stark vilja att arbeta.
Köksredskap och mat är välkommet
Utanför hjälpcentrets dörrar finns två stora plakat. Där står det vilka produkter och saker som det är stort behov av.
Just nu är det inte aktuellt med kläddonationer, men matvaror som håller i rumstemperatur och köksredskap som vattenkokare och stekpannor är eftertraktat.
– Det är nog främst mat som går åt, påpekar Hammermann.
Bröd, pasta och ris fyller hyllorna på matavdelningen. Också hygienprodukter finns det gott om.
Ifall man själv vill hjälpa de ukrainska flyktingarna ska man utgå från vad de själva behöver, menar Niina Hirvonen, chef för beredskapsverksamheten i hemlandet på Röda korset.
– Fråga vad flyktingarna behöver, inte vad du själv vill ge dem. Utifrån behov kan du kolla vad du har hemma eller åka till butiken.
Det gäller alltså inte att tömma vinden och donera allt i sikte.
Byråkrati ofta ett problem
Språket och byråkratin är två vanliga problem hos de ukrainska flyktingarna.
– Det är vanligt att de ukrainska flyktingarna inte vet om vilka rättigheter de har, säger Susan Ihanainen, chef för familjehemsverksamheten på Mannerheims barnskyddsförbund MLL.
När de ukrainska flyktingarna anländer till Finland tas de emot av myndigheter. Niina Hirvonen berättar att Röda korset också är på plats för att hjälpa flyktingarna. De styrs direkt till mottagningsenheter, som är avsedda för kort tillvaro.
– Det finns helt för lite lägenheter, så flyktingarna kan bli placerade vart som helst i landet. Det finns också en risk att familjer separeras, säger Ira Hammermann.
Hon tillägger att lägenheterna ofta är spartanskt inredda med endast få möbler och redskap. Därför behöver ukrainska flyktingar all hjälp de kan få. Hammermann hoppas att finländarnas vilja att hjälpa ukrainare kommer att fortsätta.
– Jag vill tro att vi inte kommer att glömma bort de här människorna. De behöver vår hjälp. Om vi själva skulle vara i en liknande situation tror jag att ukrainarna skulle ställa upp för oss på samma sätt.