Ett projekt för en gemensam e-bibba för hela Finland är i full gång och ska enligt planen slutföras nästa år och sedan tas biblioteket i bruk 2024.
Tidtabellen ser ut att hålla, säger Virva Nousiainen-Hiiri som leder projektet.
– Just nu håller vi på med att välja leverantör av plattform, och vi testar olika alternativ. Vi för också dialog med inhemska förlag om till exempel hur böcker ska komma till e-biblioteket, berättar Nousiainen-Hiiri, och tillägger att man också nu utreder hur organisationen ska vara uppbyggd.
I nuläget förbereds ett nationellt e-bibliotek för i huvudsak e-böcker och ljudböcker. Tidskrifter och tidningar är också på önskelistan.
Böckerna kommer inledningsvis också möjligen att vara i huvudsak på svenska och finska. Planen är dock att andra språk som används flitigt i Finland ska inkluderas med snabb tidtabell.
Krisen i Ukraina synts också i vår bransch, och många önskar böcker på ukrainska
Viivi Nousiainen-Hiiri
– Vi har talat mycket om mer sällsynta språk, till exempel har också krisen i Ukraina synts i vår bransch och många önskar böcker på ukrainska, säger Nousiainen-Hiiri.
Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, och finansieringen godkändes i riksdagen, så projektet har stort parlamentariskt stöd, säger Nousiainen-Hiiri.
"Biblioteken ska erbjuda jämlikt innehåll och så är fallet inte i dag"
Malin Hollmén, chef för bibliotekstjänster i Borgå och ny sakkunnig på det nationella e-biblioteksprojektet, säger att behovet av ett gemensamt e-bibliotek bottnar i att en del bibliotek fortfarande har ett skralt digitalt utbud.
– Det här behövs eftersom bibliotekens uppgift är att jämlikt erbjuda innehåll till alla invånare i Finland, och så är inte fallet idag, säger Hollmén.
– Det varierar ganska mycket hurdana mängder e-material kommunerna, eller biblioteken, erbjuder.
Olika modeller för utlåning
För tillfället upprätthåller alla bibliotek och biblioteksnätverk egna e-bokssamlingar. Olika biblioteks utbud ser alltså olika ut, beroende på vilket material de köpt in. Skillnaderna kan bero på flera faktorer, men åtminstone delvis beror det på kostnader.
Ju större utbud du vill erbjuda desto mer kostar det.
Biblioteken köper e-bokstjänsterna från företag. Vissa företag använder sig av en tidsbunden licensmodell, en användarlicens, där biblioteket köper rätten att låna ut en bok under till exempel ett år. Under den här modellen är en licens lika med en bok, som bara kan lånas av en person åt gången.
Trots att det är en elektronisk kopia behöver biblioteket alltså köpa två licenser om två personer ska kunna låna samma bok samtidigt, och så vidare.
Det är den här modellen som det nationella e-biblioteket tänker använda.
En annan modell går ut på att man köper ett visst antal lån, av vissa företag kallad stycklicens. Lånen man köper får användas under till exempel ett år.
Det kan också finnas en avtalad avgift per lån, som betalas i efterhand, och om tio personer lånar boken betalas den avgiften tio gånger. Hundra lån – hundra avgifter.
Det finns under den modellen vanligtvis inte begränsningar på hur många som kan låna boken åt gången, men i gengäld är det svårt för ett bibliotek att budgetera för den här modellen.
Enligt Malin Hollmén kan biblioteket nog dra i handbromsen. Det handlar inte om att ta bort en bok, utan om att den reserverade summan håller på att ta slut. Då kan vi välja att öka summan eller inte.
– Men det är ju inte så trevligt för kunderna, om det plötsligt inte går att låna böcker. Så vi försöker att det aldrig ska bli en sådan situation. Och ganska bra kan vi i det här skedet uppskatta hur många lån vi har på ett år, förklarar Hollmén.
Det kan däremot uppstå situationer där uppskattningarna misslyckas.
– Såklart, som det har hänt med coronan, att det plötsligt hände något vi inte hade räknat med och som gjorde att de här lånen sköt i höjden. Där hamnade vi nog skjuta till pengar, jo.
Jag hoppas på ett enklare gränssnitt, helst en app, som ska bli enkelt och lockande att använda
Bibliotekschef Malin Hollmén i Borgå
I Borgå finns redan ett välutrustat e-bibliotek genom Helle-nätverket där tolv nyländska kommuner från Hangö till Lovisa samarbetar, men Hollmén tror att det nationella biblioteket kan göra e-materialet synligare och lättare att använda. Utbudet av just e-böcker blir nog inte större i Borgå, eftersom licensmodellen kommer att användas, säger Hollmén.
– I Borgå satsar vi nu ungefär 40 000 till 50 000 euro per år på e-material. Hit hör e-böcker, e-filmer, e-tidningar och e-musikdatabaser, berättar hon, och tillägger att det motsvarar ungefär en tiondel av Borgåbibliotekens materialbudget.
– Det vi saknar är ett bättre utbud av e-tidskrifter, de är nu jättedyra att skaffa som enskilt biblioteksnätverk.
– Sen hoppas jag att det ska bli ännu enklare att använda det är e-materialet för kunderna. Ett enklare gränssnitt, helst en app, som ska bli enkelt och lockande att använda, säger Hollmén.
Kostnaderna för e-biblioteket blir nödvändigtvis inte lägre än de kostnader e-böcker utgör för kommunerna i dag. För många kommuner blir det nog billigare, men för en del kan det rentav bli lite dyrare.
Utbudet kan i gengäld komma att förbättras på flera håll.
Enligt Virva Nousiainen-Hiiri finns det också en oro bland författare över hur en nationell, lättillgänglig och gratis e-boksplattform kommer påverka deras inkomster. Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen har tillsatt hovrättsrådet Kristiina Harenko för att utreda om det är möjligt och ändamålsenligt att betala ersättning för användningen av e-material vid bibliotek i Finland.
Det är även fortfarande oklart om man lyckas nå avtal med alla förlag, och även alla kommuners deltagande är inte alls säkert.
– Vi hoppas att så många som möjligt kommer med i projektet, så att man med gemensamma resurser kan få ett bättre utbud, säger Nousiainen-Hiiri.
Konkurrensen med kommersiella makter stor
E-böcker är fortfarande en förhållandevis liten del av bibliotekens verksamhet, det vittnar flera bibliotekschefer Svenska Yle har talat med om.
Det kanske förändras om det nationella e-biblioteket kan erbjuda ett stort utbud och en användarvänlig upplevelse. Men en orsak kan också vara att kommersiella aktörer – bokhandlar med egna, skräddarsydda läsplattor och ljudbokstjänster med tiotusentals titlar – har lyckats skapa väldigt starka varumärken.
Kan ett e-bibliotek tävla med multinationella marknadsledare som redan i många år har lockat kunder? Virva Nousiainen-Hiiri tror att nyckeln är att inte enbart konkurrera, utan komplettera.
– Vi har funderat på det här väldigt mycket och på vår roll i det hela. Vi har också faktiskt diskuterat med de här aktörerna, berättar hon.
– Vår synpunkt är att vi har alla våra egna segment. Till biblioteken hör, utöver ett brett sortiment, också kureringen av utbudet och en möjlighet att ge lite bakgrund och kontext till materialet.
En slags guide, alltså. Nousiainen-Hiiri menar att biblioteken står inför en oundviklig förändring den närmaste framtiden.
– Det blir mera förklarande och berättande om utbudet, och där kan e-biblioteket erbjuda en annan dimension än de stora ljudboks- och e-bokstjänsterna.
Också kundansvariga Pirjo Kangas på Ellibs, som levererar e-bokstjänster till 80 procent av Finlands kommunbibliotek, och Eva Houltzén, vd på svenska Axiell Media, som säljer bibliotekstjänster till flera finlandssvenska bibliotek, har intervjuats för den här artikeln.