Det är fokus på integration, gängvåld, ekonomi och skola då Sverige går till val den 11 september. Frågan är om Socialdemokraterna som lett Sverige de senaste åtta åren får fortsatt förtroende eller om den borgerliga sidan tar över.
Lag och ordning
Lag och ordning är ett givet ämne i det svenska valet då Sverige går mot ett rekordår i antalet dödsskjutningar. Redan nu har fler personer skjutits ihjäl än under hela förra året, och de flesta skjutningar har koppling till gängkriminaliteten i landet.
Flera partier blickar mot Danmark och deras storsatsningar på att få bukt med gängvåldet. Borgerliga Moderaterna och partiets stödpartier vill bland annat se strängare straff, visitationszoner och att Sverige likt de övriga nordiska länderna tillåter anonyma vittnen.
Men Socialdemokraterna vill inte vara sämre och vill också de "vända på varje sten" för att knäcka gängen. I sitt valmanifest talar partiet om strängare straff och en satsning på fler poliser.
Energikrisen ska lösas
Sverige har likt flera andra länder drabbats av höga elpriser, något som givetvis påverkar valet.
Socialdemokraterna lovar att kraftigt förstärka Sveriges elproduktion och säkra mer billig el. Man ser potential i både vindkraft och kärnkraft, enligt valmanifestet. Däremot har statsminister Magdalena Andersson varit tydlig med att orsaken till de höga priserna är Vladimir Putin och kriget i Ukraina.
På den borgerliga sidan skyller man de höga priserna på den socialdemokratiska regeringen. Partierna till höger vill se satsningar på kärnkraft och anser att man gjort fel då man stängt ner kärnkraftverk i Sverige.
Tuffare krav på friskolor
Sveriges friskolor har länge varit ett föremål för debatt. De flesta partier verkar vara överens om att något ska göras åt friskolesystemet.
Partierna till vänster vill göra det omöjligt för riskkapitalister att plocka ut vinst från friskolorna. Man menar att skattepengarna från skolan ska gå till skolan och inte till vinster.
På högersidan vill partierna se tuffare krav på skolorna. Om kraven inte uppfylls ska man under en kortare period kunna stoppa vinstutdelningen och ytterst dra in skoltillståndet.
Flera partier säger också nej till religiösa friskolor.
Svårt att bilda en regering
För tillfället finns det två lag inom svensk politik. På den rödgröna sidan hittar vi Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som alla enats om att de kan tolerera en regering ledd av Magdalena Andersson.
På den andra sidan finns Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som alla kan enas om att de kan se Moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister.
På båda sidorna finns det ändå meningsskiljaktigheter partierna emellan som leder till att det blir en utmaning att bilda en regering.
Magdalena Andersson kan få det svårt då hon ska försöka ena Centerpartiet och Vänsterpartiet, två partier som inte diskuterar med varandra. Centerpartiet anser att Vänsterpartiet är ett ytterkantsparti och vill inte förhandla om budget med dem.
Ulf Kristersson å sin sida kan få det svårt med Sverigedemokraterna. SD har gått om Moderaterna i opinionsmätningarna och är det nästpopuläraste partiet i Sverige. Däremot har de inte tillräckligt stöd av andra partier för att kunna bilda en regering.
Kristersson har meddelat att han vill samarbeta med SD i riksdagen, men inte ha med dem i regeringen. Om S SD blir näst störst kan det ändå vara svårt att hålla Jimmie Åkessons parti utanför regeringen.