Har du hört talas om nudging? Eller puffning, som det också kallas.
Det handlar om psykologiska knuffar som myndigheter och företag använder för att uppmuntra oss att göra bättre val i vardagen, till exempel för vår hälsa, våra pengar eller miljön.
– Nudging kan beskrivas som en slags filosofi som ska göra det lätt att göra rätt. Man använder kunskap om ekonomi och psykologi för att designa situationerna där vi gör val i vardagen, förklarar ekonomijournalisten och författaren Alexander Norén.
I praktiken går det ut på att göra små förändringar i miljön, vilket i sin tur gör oss mer benägna att välja ett alternativ framför ett annat – utan att tvinga, förbjuda eller ta bort något annat alternativ.
Ett exempel på framgångsrik nudging är en hotellkedja i Stockholm som likt många andra hotell tampats med matsvinn. Hotellkedjan bytte ut sina tallrikar mot en mindre storlek och på så sätt minskade matsvinnet med 20 procent.
För den knuffades eget bästa
Alexander Norén poängterar att nudging alltid har den knuffades bästa i åtanke. Men vem är det som bestämmer vad som är bra för oss som knuffas?
– Det är nog den främsta kritiken mot nudging, det är lite ”storebror vet bäst” över det hela. Men nudging ska alltid vara valfritt, du tvingas inte till någonting.
Under 2010-talet blev nudging något av ett hett begrepp i framför allt Sverige, Storbritannien och USA. Både USA:s president Barack Obama och Storbritanniens statsminister David Cameron tillsatte var sin ”nudge-enhet” i respektive administration för att utreda hur psykologi kan användas för att påverka befolkningens beteende.
Försöken blev kortlivade och i dag tillämpas inte nudging i särskilt stor omfattning på statlig nivå. Men likväl kan man själv tillämpa liknande tricks i sin vardag, till exempel om man vill träna mera.
– Ett knep är att ställa träningsskorna och kläderna framför sängen, så du trillar över dem på morgonen. Det är en nudge som gör det lättare att komma ut och det blir en påminnelse, tipsar Norén.
Håll koll på säljknepen
Men psykologiska knep används inte enbart av välvilliga aktörer med konsumenters bästa i åtanke. Försäljare har i åratal utnyttjat samma psykologiska mekanismer för att manipulera sina kunder till att shoppa mer.
Då är det inte frågan om nudging, utan om sludging, poängterar Norén. På svenska kan man rätt och slätt tala om säljknep. Alexander Norén listar några vanliga exempel på säljknepen:
- Konstlad knapphet. ”Bara tre produkter kvar på lager” eller ”rabattkoden gäller endast i 24 timmar”, låter det bekant? Så här framkallar företagen en känsla av att det finns ont om en vara eller att erbjudandet är tidsbegränsat. Då kan vi känna oss pressade att fatta snabba beslut med våra pengar.
- ”Köp tre, betala för två”. Säljknepet får oss att känna att vi går miste om något, även om vi planerat att endast köpa ett exemplar av varan. På så sätt kan vi luras till att köpa mer än vi tänkt oss.
- Också upplägget i butiken påverkar våra val som konsumenter. Ofta står det choklad, proteinbars och andra snacks nära kassan där man står och väntar på att betala för sin mat.
Så här står du emot butikernas säljknep
- Handla alltid utifrån en lista och följ den.
- Backa tillbaka så fort en säljare framkallar tidspress. Pressen du känner är en varningsklocka, lyssna på den.
- Blunda för ”transaktionsnyttan”. Man får en kick då man upplever att man gjort ett fynd, men då händer det lätt att man köper sådant som man inte behöver. Bästa lösningen är att inte fönstershoppa.
- Det går bra att fynda, men bara sådant som du på förhand bestämt att du ska ha – redan innan du upptäckt att varan finns på rea.
Se hela intervjun i Efter Nio på måndag den 5 september klockan 21 i Yle Fem och på Arenan.