Hemma hos Mina Westerholm på Strandhagen är huset redo för gäster. De gråa plankgolven är skinande rena. Pelargonerna sträcker stolt på sig och vänder sina blommor mot ljuset och på serveringsbordet står morgonmålet färdigt dukat.
Men idag är det inga övernattningsgäster som kommer, utan istället en granne och en reporter. För nu ska det pratas om det som många som bor i den här trakten pratar om, Jukolakavlen.
Det finns många som är emot och många som är för och så finns det såna som är både och. Jag hör till dom som är både och
Berndt Lindroos, jordbrukare
Den 17 till 18 juni 2023 blir det livat i Borgå. Då letar ungefär 20 000 orienterare efter kontroller i Ebboskogarna. På plats finns också orienterarnas familjer och åskådare.
Allt som allt räknar man med 50 000 extra personer både i stan och i skogsbrynen under världens största årliga orienteringsstafett.
Berndt Lindroos sitter vid Minas frukostbord. Han bor i samma by och har tagit en stund ledigt från skördetröskan på åkern för att vara med och berätta om sina tankar kring Jukolan.
– Alla här som har gett parkeringsplatser och skog, har gjort det med god vilja, säger han.
Vi har haft åkrar i träda lite längre på grund av coronan och det har ju blivit en förlust för oss
Berndt Lindroos
Lindroos har, tillsammans med en annan, lånat ut 50 hektar åkermark åt arrangören OK Trian. Åkermarken ska vara både tältområde och parkeringsplats under tävlingen, och en del åkrar har legat i träda redan några år.
– Vi har fått ha gräs på åkrarna ett år längre eftersom coronan kom emellan och Jukolan sköts fram ett år. Det blev ju en liten förlust för oss, men vi får hoppas att det blir en fin Jukola.
Arrangörerna står för höfröna och för bekämpningsmedlet för att bli av med gräset efteråt, men annars får markägaren ingen ersättning.
– Det finns många som är emot och många som är för och så finns det sådana som är både och. Jag hör till dom som är både och.
Lindroos säger ändå att det inte var särkilt svårt att fatta beslut om att låta orienterarna använda sig av hans marker. Det blev ännu lättare av att han känner många som orienterar.
– Alla har sina hobbyer och nog måste ju alla få hålla på med sitt. Inte är orientering direkt något som stör. Det är som med jakt och andra hobbyer i naturen. Allt ska ju ha sin plats.
De första orienterarna behöver sängplats redan i höst
Om Lindroos är “både och” vad gäller Jukolan så är Mina Westerholm ett “både och” som lutar mot ett “för”. Hon har ett bed and breakfast i Pirlax och under Jukolan är det fullt hus.
– Jag har ett gäng kvinnor som ska vara här som gäster under den riktiga Jukolan, men de kommer och tränar redan nu under ett veckoslut. Det blir roligt för mig att få lära känna dem och trevligt för dem att få veta vart de kommer sedan när det gäller.
De var mycket trevliga och stiliga men farstun var full med smutsiga våta skor
Mina Westerholm, har ett B&B
Gruppen kommer från Villmanstrand och besöker Westerholms Strandhagen ensamma nu i september. I juni nästa år kommer barn och äkta hälfter med.
Det är inte de första orienterare som hon inkvarterar. Det har varit flera stora orienteringstävlingar i Virvik under åren och ett år hade hon franska landslaget på besök. Hon minns gästerna och skrattar.
– De var mycket trevliga och stiliga men farstun var full med smutsiga våta skor.
Oro över att naturen blir sliten
För att 20 000 orienterare, deras familjer, arrangörer och publik ska lämna ett så litet avtryck i naturen som möjligt gör man redan i ett tidigt skede upp ett miljöprogram för tävlingen. Man gör också en utredning av naturen på området.
Det här programmet ligger som grund för hur man planerar banorna och bygger upp den övriga verksamheten under tävlingen.
De har ju sagt att djuren kommer tillbaka om någon vecka, så jag hoppas att det ska gå bra
Berndt Lindroos
Berndt Lindroos har också 60–70 hektar skog i Ebbo. Den kommer orienterare att springa igenom på jakt efter kontrollerna.
Han bekymrar sig ändå över djuren trots att han har hört att faunan inte har störts på något annat ställe där man har ordnat Jukolakavlen.
– Det är ju ett ganska aktivt veckoslut som de håller på. De har ju sagt att djuren kommer tillbaka om någon vecka, så jag hoppas att det ska gå bra.
Sedan 1970-talet har man har undersökt hur orienteringstävlingar inverkar på växtligheten och djuren.
Den största Jukolaundersökningen gjordes för trettio år sedan, 1995, då tävlingen ordnades i Sibbo. Då märkte man att markvegetationen slets kraftigt, men bara på ett begränsat område – 0,5 procent av tävlingsområdet. Och redan ett år senare fanns slitage bara på 0,1 % av tävlingsområdet.
Under just den tävlingen, alltså Jukolan i Sibbo år 1995, konstaterade fågelintresserade också att alla fåglar, vars bon man hittade, hade lyckats med häckningen.
I det röda huset i Pirlax dukar Westerholm av bordet efter morgonens frukost. Hon berättar att hon själv testade orientering under pandemin.
– Det gick nog inte så bra! Men jag är en stor vän av orientering. Jag tycker om idrottsgrenar som får människor ut i naturen. Det är också en idrottsgren som inte kräver så stora investeringar.
