Terrordådet i Paris fick betydligt större utrymme i medierna än terrordådet i Beirut dagen innan. Det här är ett typexempel på eurocentrism, en centrism som spridits över hela världen, menar sociolog Östen Wahlbeck.
Torsdagen den tolfte november spränger två självmordsbombare ihjäl sig själva i en förort till huvudstaden Beirut i Libanon. 41 människor dör och över 200 personer skadas.
Vid tidpunkten för dådet var många människor i rörelse i det livliga shoppingområdet.
Terrorgruppen IS har i ett uttalande tagit på sig attacken.
Omvärlden fördömer attacken, men USA:s president Barack Obama håller ingen presskonferens. Sociala medier fylls inte med bilder på Libanons flagga och vår statsminister Juha Sipilä väljer att inte twittra om bombdådet.
Dagen efter är Paris under attack. Minst 129 människor mister livet i en serie attacker i Frankrikes huvudstad på fredagskvällen, som avslutas med ett förfärligt gisslandrama under en rockkonsert, där minst 89 människor mister livet.
IS tar också på sig den här attacken.
Reaktionerna från omvärlden kommer direkt. President Obama håller presskonferens. Statsminister Sipilä meddelar på Twitter att han är i chock.
TV-kanaler, tidningar och radiokanaler håller extrasändningar. Vi ändrar våra Facebook-bilder till Frankrikes flagga.
Europa är världens centrum
Universitetslektor i sociologi Östen Wahlbeck vid Svenska social- och kommunalhögskolan säger att det här är ett typexempel på vår eurocentriska världsbild i västvärlden.
– I vår kultur upplever vi att Europa är världens centrum och vi har en tendens att tolka skeenden också i andra delar av världen utgående från ett europeiskt perspektiv.
Den eurocentriska världsbilden har rötter i kolonialismen, men avspeglar sig fortfarande i massmedias rapportering enligt Wahlbeck.
– I Paris har vi på ett helt annat sätt en nyhetsbevakning än i Beirut där vi inte har någon direkt nyhetsrapportering från shiamuslimska bostadsområden. Därför har vi också betydligt svårare att sätta oss in i den verklighet de lever i, säger Wahlbeck.
Terrorn en reaktion på europeiskt inflytande
Men i fallet Paris handlar det förstås också mycket om en igenkänningsfaktor. Vi i västvärlden har väldigt mycket gemensamt med offren i Paris. Vi kan själva tänka oss att sitta på en uteservering någonstans eller gå på en rockkonsert eller en fotbollsmatch.
– Terroristerna väljer dessa mål helt medvetet för att vi ska uppleva att vi är hotade, säger Wahlbeck.
Eurocentrismen hittas inte enbart i Europa. Den har i och med kolonialismen spridit sig över stora delar av världen, bland annat till Mellanöstern. Enligt Wahlbeck är terrororganisationer som IS en reaktion på det stora europeiska inflytandet.
– Man vill återupprätta den muslimska världens fornstora dagar, säger Wahlbeck.
Europeisk bubbla blundar för kontext
Den eurocentriska massmediebevakningen gör det svårare för oss att greppa internationella konflikter, menar Wahlbeck.
– Vi har svårt att se komplexa internationella kopplingar som finns i den här typen av terrordåd, då vi ser världen ur ett europeiskt perspektiv. Vi måste kunna söka internationella lösningar på den här typen av terrordåd, säger han.
Wahlbeck poängterar att terrorn inte endast är Europas fiende, utan hela världens. Och det får Europa inte glömma i all sin eurocentrism.
– De allra flesta terrordåd sker utanför Europa och risken finns att vi glömmer bort hur allvarlig konflikten är i exempelvis Syrien. För att få bort terrorn krävs också en lösning på den syriska situationen.
