FN:s utvecklingsprogram UNDP ger årligen ut ett index över mänsklig utveckling (Human development index HDP). I rapporten som publicerades i dag kommer det fram att en mängd olika kriser, främst coronapandemin, har gjort att den mänskliga utvecklingen har fördröjts med fem år. Därtill har kriserna skapat global osäkerhet.
Indexet över mänsklig utveckling är ett mått på länders förväntade livslängd, utbildningsnivåer och levnadsstandard. För första gången i rapportens 30-åriga historia har indexet över mänsklig utveckling sjunkit två år i rad, nämligen 2020 och 2021.
– Det betyder att vi dör tidigare, vi är mindre välutbildade och våra inkomster sjunker. På grund av det här är det förståeligt att många människor börjar känna sig desperata, frustrerade och oroliga inför framtiden, säger UNDP:s chef Achim Steiner till nyhetsbyrån AFP.
I rapporten, som fått titeln "Uncertain times, unsettled lives", framkommer det att den mänskliga utvecklingen har gått back på grund av coronapandemin. På grund av ett antal andra politiska, finansiella och klimatrelaterade kriser har befolkningen inte haft möjlighet att återhämta sig. Indexet, som har stigit stadigt i flera decennier, började sjunka under 2020 och fortsatte sjunka 2021.
– Vi har haft katastrofer och konflikter tidigare, men allt som sker i världen för tillfället är ett stort bakslag för den mänskliga utvecklingen, säger Steiner.
Många länder hann inte återhämta sig
Enligt rapporten är bakslaget globalt och det påverkar mer än 90 procent av världens länder. Schweiz, Norge och Island ligger i topp på listan medan Sydsudan, Tchad och Niger ligger längst ner.
De här länderna och många till i Latinamerika, Subsahariska Afrika, Västindien och södra Asien hade inte hunnit börjat återhämta sig från pandemin förrän nästa kris uppstod, nämligen kriget i Ukraina.
Medan många länder började återhämta sig från pandemin, var det ett flertal länder i Latinamerika, Subsahariska Afrika, Västindien och södra Asien som inte hade börjat återhämta sig innan nästa kris, kriget i Ukraina, uppstod.
– Hur världen har påverkats av Rysslands invasion av Ukraina har ännu inte räknats in i årets index. Utsikterna för 2022 är utan tvekan dystra, säger Steiner.
En stor bidragande orsak till att indexet sjunkit är att den förväntade livslängden sjunkit globalt, från 73 år 2019 till 71,4 år 2021. Rapportens huvudförfattare Pedro Conceicao beskriver nedgången som en aldrig tidigare skådad chock och säger att i vissa länder, inklusive USA, har den förväntade livslängden sjunkit med två år eller mer.
Ökad känsla av osäkerhet
I rapporten framkommer det även att klimatförändringar, globaliseringen och den politiska polariseringen ger en ökad känsla av osäkerhet.
– Människor har tappat förtroende för varandra. Vi kan inte fortsätta som tidigare utan det som nu krävs är ett lågt koldioxidutsläpp, minskad ojämlikhet och mer hållbarhet, säger Steiner.
Enligt rapporten behöver vi investera i förnybar energi och förbereda oss inför framtida pandemier bland annat genom att satsa på försäkringar och innovationer för att stärka förmågan att hantera framtida kriser.
Steiner efterlyste även en vändning av den senaste tidens nedåtgående trend av utvecklingsbistånd till de mest utsatta länderna, och menar att det är ett stort misstag om vi fortsätter på samma sätt.