Nobels fredspris gick i år till en person och två organisationer: Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.
Den norska Nobelkommittén uppmärksammar härmed kampen för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i Belarus, Ryssland och Ukraina.
Pristagarna har arbetat för rätten att kritisera makten och skydda medborgarnas grundläggande rättigheter.
De här tre har gjort en enastående insats för att dokumentera krigsförbrytelser, kränkningar av mänskliga rättigheter och maktmissbruk. Tillsammans visar de civilsamhällets betydelse för fred och demokrati, säger Nobelkommittén i sin prismotivering.
Ales Bjaljatski var en av initiativtagarna till demokratirörelsen i Belarus
Ales Bjaljatski sitter i fängelse.
Bjaljatski var en av initiativtagarna till den demokratirörelse som växte fram i Belarus i mitten av 1980-talet. Han har ägnat sitt liv åt att främja demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.
Han grundade organisationen Viasna (Vår) 1996. Viasna utvecklades till en brett upplagd människorättsorganisation som dokumenterade och protesterade mot myndigheternas användning av tortyr mot politiska fångar.
Han har kämpat i över 30 år för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i Belarus.
Myndigheterna har upprepade gånger försökt tysta Ales Bjaljatksi. Han har gripits mer än tjugo gånger. Sedan 2020 sitter han fortfarande häktad utan rättegång.
Det här var ett erkännande för hela det belarusiska folkets vilja att stå upp mot den auktoritära ledaren Aleksandr Lukasjenko
Oppositionens talesman Franak Viacorka
Den ryska organisationen Memorial grundades på 1980-talet
Memorial är den äldsta och mest kända människorättsorganisationen i Ryssland. Organisationen grundades av bland andra Andrej Sacharov i slutet av 1980-talet.
Center for Civil Liberties dokumenterar krigsförbrytelser och andra brott
Centret för medborgerliga rättigheter i Ukraina (Center for Civil Liberties) har dokumenterat krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter sedan 2014 och har drivit på den internationella aktiviteten i kampen mot krigsförbrytelser.
I fjol gick fredspriset till yttrandefrihetens förkämpar, journalisterna Maria Ressa från Filippinerna och Dimitrij Muratov från Ryssland.
I år var 343 kandidater föreslagna för priset – det nästhögsta antalet i historien.
Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius kommenterar valet av fredspristagare så här: