Det här betyder att Netanyahu planerar att bilda en högerregering - en regering som bedöms kunna bli den mest högerorienterade regeringen i Israels historia.
Netanyahus högerparti Likud, dess ultraortodoxa judiska allierade och den växande högerextrema alliansen kallad Religiös sionism är på väg mot en majoritet i Israels parlament.
Likud och närstående partier fick 65 av Knessets 120 platser, enligt den preliminära rösträkningen.
Hans motståndare i den nuvarande koalitionen, ledd av den tillfälliga premiärministern Yair Lapid, beräknas få 50 platser. Lapid har lett en ovanlig allians av konservativa, liberaler och araber.
Det lilla vänsterpartiet Meretz ligger nära tröskeln på 3,25 procent som behövs för att säkra minst fyra parlamentsplatser. Om Meretz går över gränsen kan det förändra Netanyahus segermarginal, men det skulle inte nödvändigtvis hota hans majoritet.
Det val som hölls i Israel var det femte på fyra år.
Den långvarigaste ledaren i Israel – och anklagad för en rad brott
Den 73-åriga ”veteranhöken” Netanyahu är nu redo att göra comeback efter ungefär 14 månader i opposition. Han står fortfarande inför rätta anklagad för korruption, vilket han förnekar, och hans fall tas upp i en domstol på måndag.
Netanyahu, som har varit premiärminister längre än någon annan i Israels historia, avsattes 2021 efter tolv år i rad vid makten.
Han är anklagad för bedrägeri, förtroendebrott och mottagande av mutor i samband med en rad skandaler som involverar rika medarbetare och mediemoguler. Han förnekar brott och ser rättegången som en häxjakt mot honom.
Partiet Religiös sionism ges troligen en framträdande roll
Benjamin Netanyahu har redan inlett samtal med koalitionspartner om sammansättningen av en ny regering, rapporterar israeliska medier.
Om slutresultaten bekräftar Netanyahus seger kommer president Isaac Herzog att ge honom 42 dagar på sig att bilda regering.
Det högerextrema partiet Religiös sionism får sannolikt en framträdande roll. Partiet beräknas få 14 platser, vilket fördubblar dess representation i parlamentet.
Religiös sionism har lovat att införa ändringar i israelisk lag, försvaga det oberoende rättsväsendet och ge parlamentet ökad makt – något som kunde underlätta Netanyahus juridiska sits.
Partiets ledare, Bezalel Smotrich, en bosättare på Västbanken som har gjort antiarabiska uttalanden, har siktet inställt på försvarsministeriet, vilket skulle göra honom till övervakare av militären på Västbanken.
Hårdare linje mot palestinierna
Itamar Ben-Gvir – en eldsjäl som också är känd för sin antiarabiska retorik och uppmaningar till Israel att annektera hela Västbanken – har sagt att han vill bli minister för allmän säkerhet, en post som skulle ge honom ledningen för polisen. Han uppges också vilja avsluta palestinskt självstyre i delar av Västbanken.
Under de senaste dagarna har Ben-Gvir upprepade gånger uppmanat säkerhetstjänsten att använda mer våld för att motverka palestinska oroligheter.
– Det är dags att vi går tillbaka till att vara herrar i vårt land, sa Ben-Gvir på valnatten.
Ben-Gvir ses som en stor segrare i valet. Han lyckades ta väljare både från de ultraortodoxa och från Likud. Han har också fått unga personer och osäkra väljare på sin sida.
Tilltagande våld
Valet hölls i tisdags samtidigt som våldet trappades upp i östra Jerusalem och på Västbanken.
Minst 34 palestinier och tre israeler har dödats sedan början av oktober, enligt nyhetsbyrån AFP.
Israeliska styrkor dödade tre palestinier på Västbanken på torsdagen. En palestinier sköts ihjäl efter att ha knivhuggit en polis i östra Jerusalem.
Israeliska militära räder på Västbanken har ökat efter att en rad palestinska attacker under våren dödade 19 människor i Israel. Över 130 palestinier har dödats vilket gör 2022 till det dödligaste året sedan FN började spåra dödsfall 2005. Den israeliska armén säger att de flesta av de dödade palestinierna har varit militanta personer. Men stenkastande ungdomar som protesterar mot intrången och andra som inte är inblandade i konfrontationer har också dödats.
Ben-Gvir har använt våldsdåden till att lova en hårdare inställning till palestinska angripare när han väl ingår i regeringen. ”Det är dags att återställa säkerheten på gatorna. Det är dags att avlägsna en terrorist som utför en attack!”, skriver han på Twitter.
Många kandidater lovade inför valet att arbeta för utökad säkerhet i Israel.
Inga fredssamtal – och den israeliska ockupationen befäst allt mer
Ingen kandidat talade under valkampanjen om att försöka återuppliva de borttynade fredssamtalen med palestinierna.
Den skarpa högerförskjutningen av Israels politiska etablissemang innebär att fredsförhandlingar troligen ligger ännu längre utom räckhåll och fördjupar de utmaningar som 87-åriga palestinska presidenten Mahmoud Abbas står inför.
Netanyahu visade under sina tolv år vid makten ringa intresse för palestinierna. Under hans ledning utvidgade Israel i hög grad sina bosättningar på Västbanken – och gav israeler rätt att bygga på privat palestinsk mark. Åtgärderna har förankrat Israels ockupation som nu är inne på sitt 56:e år sedan Israel erövrade territoriet under Mellanösternkriget 1967.
För palestinierna befästs ett dystert status quo på Västbanken då palestinska enklaver varvas med växande israeliska bosättningar, med en omgivande mur av israeliska styrkor.
Israel erövrade Västbanken i Mellanösternkriget 1967 och har sedan dess ockuperat territoriet och placerat över 500 000 människor i bosättningar där.
Palestinierna vill att Västbanken och östra Jerusalem ska ingå i en efterlängtad självständig palestinsk stat.
Splittrade arabiska röster
En nyckelfaktor som anses ha ökat Netanyahus möjligheter är den splittring som råder mellan arabiska partier.
De arabiska partierna hade kandidater som representerade tre separata fraktioner istället för att ha en gemensam lista. I mars 2020 fanns en sådan lista vilket då gav dem ett rekordantal mandat.
Separat nådde inte alla fraktioner nu tröskeln för representation i parlamentet, och många röster gick förlorade.
Den palestinska premiärministern Mohammad Shtayyeh har sagt att valet belyser ”växande extremism och rasism i det israeliska samhället”.
Källor: AFP, Reuters, AP
Netanyahu är mer ärlig och tydlig med sina avsikter att utöka bosättningarna. De andra sa det inte, trots att det skedde
Mahmoud Nawajaa, en aktivist inom rörelsen Bojkott, avyttring och sanktioner (BDS) som kräver en ekonomisk bojkott av Israel. En del palestinska aktivister tror att Netanyahus öppenhet kan leda till ökat internationellt tryck på Israel.