– Om du försöker avslöja falska nyheter i en fråga där publiken redan har starka åsikter kommer det inte att fungera, säger Ksenia Iljuk, eftersom våra hjärnor är programmerade att stå emot information som går emot våra övertygelser.
Iljuk är forskningschef på ukrainska Detector Media, en organisation i Kiev som jobbar med att analysera ukrainska medier och motverka propaganda.
– Det är helt poänglöst att hålla på med sådant. Men om du faktagranskar för rätt sorts publik, och med rätt sorts ämnen, är det väldigt produktivt.
Våra hjärnor är programmerade att stå emot information som går emot våra övertygelser – det är helt poänglöst att hålla på med sådan faktagranskning, men om du faktagranskar för rätt sorts publik, och med rätt sorts ämnen, är det väldigt produktivt
Ksenia Iljuk
Enligt Iljuk är poängen snarare att granska att konkret information håller när det krisar till sig.
När kriget i Ukraina började märkte hon hur snabbt folk började lyssna på sådana källor som kunde hjälpa dem att sortera bland alla rykten som sprids.
Som till exempel var en evakueringskorridor har upprättats och om den är säker.
– Det gick väldigt snabbt i våras för många av dem som tidigare hade trott på rysk information att inse att den inte var att lita på, säger hon.
– Civilsamhället har på det sättet blivit ett slags medreglerare av informationsflödet, säger Iljuk, många invånare är aktiva informationssökare.
Hon säger att så kallad naming-and-shaming har blivit vanligare.
– De är snabba med att peka ut och namnge dem som sprider lögner. Det här gäller också gamla oligarker som försöker styra kriget i en riktning som gynnar dem.
Det här gäller förstås alla som vill påverka informationsflödet för egen vinning.
– Vi ser en stark vilja att bevaka den information som sprids och att på en väldigt detaljerad nivå avslöja vem som står bakom falsk information, säger Iljuk.
”Förstås finns det ukrainare som utnyttjar kriget”
– Det finns definitivt många sådana personer som under den mörkaste timmen försöker utnyttja situationen för egen vinning, säger Iljuk. Det hör till människans natur.
I offentligheten skrivs det väldigt lite om vad som har hänt med Ukrainas tidigare oligarker. Enligt en schweizisk expert jag har talat med hör det till krigets större frågetecken.
Har de kvar sina pengar? Har de kvar sina nära relationer med makten? Har de direkta relationer med Kreml? Eller har någon annan tagit över deras pengar, makt, nätverk?
– Det är något som folk oroar sig för, att oligarkerna eller någon annan ska komma tillbaka och förstöra landet efter kriget, säger Iljuk.
– Det har ingen betydelse vem som står bakom en skadlig informationskampanj, om det är Ryssland, någon med rysk backning eller en slumpmässig politiker. Vi eller någon annan kommer att flagga den.
