Nattens attack mot den brasilianska demokratin kom med förvarningar. Frågar man forskare och bedömare verkar det snarast ha handlat om ett ”när?” än om ett ”om”.
Bolsonaros mest extrema anhängare har protesterat mot president Luis Inácio Lula da Silvas valseger sedan valet, men oroligheterna bröt ut på allvar en vecka efter att Lula svors in den 1 januari.
– Det fanns en spänning, en nervositet i luften kring den första januari. Oron var bland annat att det skulle ske liknande scener som i USA för två år sedan, säger Thaïs Machado-Borges, forskare och föreståndare för det Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.
Men inget skedde då så många kunde dra en lättnadens suck och slappna av – fram tills nu.
Varför skedde stormningen just nu?
Brasilianska analytiker har redan länge varnat för att Bolsonaros anhängare kan tänkas försöka sig på något liknande som stormningen av Kapitolium i USA den 6 januari 2021.
Sociala medier svämmade över med desinformation och uppmaningar om att ”hindra valstölden” (jämför med Trumpanhängarnas ”Stop the steal”) inför att Lula svors in som president. Enligt brasilianska bedömare handlar det om en längre process där människor radikaliserats huvudsakligen på nätet.
Men på frågan om varför det här skedde just nu finns det olika tolkningar.
En möjlig tolkning är att datumet 9 januari är symboliskt viktig för nationalister i Brasilien.
Det är samma datum som landets första kejsare Peter I av Brasilien förkunnade att han inte kommer att återvända till Portugal utan stanna i Brasilien. Dagen är känd som Dia do Fico, alltså ungefär ”jag stannar kvar”-dagen.
Det är ändå möjligt att Bolsonaros anhängare bara helt enkelt såg sin chans nu, då Brasilien drog efter andan efter att ingenting inträffade för en vecka sedan.
Att se den nya regeringen tillträda och Lula inta presidentpalatset kan ha gjort Bolsonaros anhängare ännu argare.
De mest extrema av dem har demonstrerat utanför militärkaserner runtom i landet där de krävt militär intervention för att ogiltigförklara valresultatet i flera veckor, tills de nu uppenbarligen valde att ta saken i egna händer.
Hur mobiliserade anhängarna sig?
Under de senaste veckorna har ett ökande antal uppmaningar om att attackera bensinstationer och infrastruktur dykt upp i sociala medier i Brasilien.
Tidningen Washington Post rapporterar också om uppmaningar till att delta i en slags ”stridsropsfest” i huvudstaden Brasilia.
Influerare och andra sociala medieprofiler som inte erkänner valresultatet har använt sig av frasen ”Festa da Selma”. Selma anses anspela på det portugisiska ordet selva, som är en militär term för stridsrop, där upprorsmakarna helt enkelt bytt ut bokstaven v till m för att undgå att brasilianska myndigheter ska komma dem på spåren.
Organisatörer uppges ha publicerat datum, tidtabeller och rutter på Telegram för så kallade ”frihetskaravaner” som plockade upp människor i minst sex brasilianska delstater och fört dem till huvudstaden.
Vad var syftet med attacken?
Även om Brasilien är ett jätteland med ett splittrat politiskt landskap handlar det i det här fallet inte längre om vänstern mot högern.
Nattens händelser är snarare ett tecken på hur långt en del brasilianare är villiga att gå för att attackera demokratiska institutioner som de anser att inte längre representerar dem, bedömer BBC.
De som deltog i upploppen må höra till de mest extrema, men väldigt många andra Lulamotståndare har delat falsk information om honom på nätet och därmed varit med om att egga upp läget ytterligare.
Syftet med upploppen var helt enkelt att skapa kaos, konstaterar Thaïs Machado-Borges.
– Tanken med den här våldsamma attacken mot centrala byggnader som representerar den brasilianska staten var förmodligen att skapa en gnista, eller en brand, som sedan skulle sprida sig till samhället.
Vad händer härnäst?
Så blev det ändå inte, och våldsamheterna leder knappast till någon större folkresning. Den bedömningen gör bland annat professor Jussi Pakkasvirta vid Helsingfors universitet i en intervju för STT.
Pakkasvirta konstaterar att stormningen inte fick något utbrett stöd.
– Ganska snabbt torkade allt samman ut, och något direkt stöd kom inte från något håll, åtminstone inte från Bolsonaro själv.
Men tanken om en stor protestvåg som skulle kunna leda till en statskupp fanns antagligen bland upprorsmakarna, bedömer Machado-Borges.
– Vi kommer få veta mer när de inblandade hörs och händelserna utreds ytterligare.
Många i oppositionen har tagit avstånd från händelserna, så om man vill vara riktigt optimistisk kan man hoppas på att upploppen har en enande funktion, enligt Machado-Borges.
– Det kan man i alla fall hoppas på, säger hon.
Källor: Reuters, AP, WP, BBC, STT