Start
Artikeln är över 3 år gammal

Jakten på batteriexperter oroar och triggar i Österbotten: “Det är en utmanande situation”

Samtidigt som företagen tävlar om arbetskraft, ser högskolorna utmaningar med att få studeranden in och ut i rätt takt. Dessutom borde de också stanna i trakten med examen i fickan. Det här är en nationell ödesfråga, ser man från politiskt håll.

En man med glasögon och kavaj ser glad ut och tittar rakt in i kameran, där han står i en korridor.
Jakten på batteriexpertis i både Västerbotten och Österbotten är utmanande, men Österbotten har trumf på hand genom att råmaterialet finns här, säger Lasse Jansson på Yrkeshögskolan Centria i Karleby. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Att det går bra för företagen i Österbotten och Mellersta Österbotten är glädjande. Men en flaskhals för utvecklingen är en utdragen brist på kunnigt folk. Högskolorna hjälper till i den takt de hinner med. Samtidigt är det upp till de studerande att själva avgöra vart de vill söka sig efter examen. Och underlaget räcker inte till för att täcka det stora arbetskraftsbehovet inom både industrin och sociala sektorn.

På Yrkeshögskolan Centria ser man ett ökat intresse för att utbilda sig inom de områden där det råder brister, men samtidigt räcker de utexaminerade inte till att fylla luckorna. Av de yrkeskategorier som Centria utbildar på sina tre enheter, är det framför allt vårdpersonal och ingenjörer det fortfarande råder brist på. Speciellt näringslivet hämmas av sysselsättningsläget.

– Ganska långt handlar det om att balansera på kort sikt och lång sikt, vad företagen behöver. Om vi nu tar in studeranden så tar det ändå fem år innan de är ute på arbetsmarknaden, säger Jennie Elfving, som är chef för utbildningen på Yrkeshögskolan Centria i Karleby

En man står i ett bibliotek tillsammans med två kvinnor
Kari Ristimäki och Jennie Elfving på Yrkeshögskolan Centria i Karleby fick besök av justitieminister Anna-Maja Henriksson från Sfp. Diskussionen rörde sig mycket kring hur utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden ska mötas i nejden. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Samtidigt konstaterar hon att studeranden idag förhåller sig annorlunda till studierna än förut. De flesta har redan ett jobb innan de utexaminerats och många jobbar parallellt under studietiden.

Merparten stannar i trakten

Att högskolorna förväntas och tvingats bli mera flexibla med scheman och plats under pandemin, har också satt högskolorna i en ny sits, där man inte längre kan diktera villkoren för hur, när och var studierna ska utföras.

För de utexaminerade från Centria i Karleby har det varit hyfsat enkelt att hitta jobb i trakten. Däremot ser man att en stor del av de utländska studeranden som utexamineras från Centria i stor grad flyttar till södra Finland.

– De som studerar vård och till sociala yrken lär sig snabbt de inhemska språken, men de som studerar ekonomi lär sig språken i mycket lägre grad, konstaterar Elfving.

En orsak till bristen på arbetskraft är pensionsboomen, så finländarna räcker helt enkelt inte till. Det behövs en större arbetskraftsinvandring, konstaterar Jennie Elfving, som ser att intresset att söka sig från utlandet till Karleby för studier har ökat markant under senare år.

Två kvinnor sitter vid ett stort mötesbord och tittar på en kvinna som håller en presentation vid en skärm som visar ett industriområde.
Minister Henriksson fick möjlighet att besöka Kokkola industrial park i Karleby, där hon blev introducerad till de omfattande planerna för näringslivet på området. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Samtidigt som Finland lider av hjärnflykt, hoppas man kunna fylla på resurserna med utländsk arbetskraft. Men där finns ännu både otillräckliga mängder intressenter och snårig byråkrati som hämmar utvecklingen, upplever man både från arbetsgivarhåll och från skolornas sida.

En hel del av företagen som nu har en skriande brist på arbetskraft är inte alltid så beroende av anställda med inhemska språkkunskaper. Både från utbildningsinstitutionerna och från politiskt håll ser man att språkkraven med fördel ändå kunde luckras upp.

”Slopa behovsprövning av arbetskraft”

Justitieminister Anna-Maja Henriksson, partiledare för Svenska folkpartiet besökte Centria i Karleby i måndags. Högt på agendan i diskussionerna var både arbetskraftsbristen, men också möjligheterna att öka smidigheten i processerna för utländska studeranden.

Enligt Henriksson är samtliga regeringspartier ense om att det behövs arbetskraftsinvandring för att råda bot på utmaningarna inom sysselsättningen i nejden. Därför anser man inom Sfp enligt Henriksson att behovsprövningen för invandrad arbetskraft kunde slopas.

– Företagen vet vem de behöver. Och jag tycker man kan rikta en intensivare marknadsföring av möjligheterna här, både inom landet men också till Norden och övriga Europa, säger Henriksson.

Hon säger att man mycket väl kunde slopa den omständiga behovsprövningen för att anställa arbetskraft som härstammar utanför EU.

Skräddarsydda fortbildningar

Men den stora massan bör rekryteras inom landets gränser. Och för många professioner krävs rätt utbildning för att matcha företagens behov. På Centria har man försökt lappa behovet på skräddarsydd kompetens genom påbyggnadsmoduler, där redan utbildade människor får en kompletterande skolning.

– Det kan handla om batteriteknologi, där det behövs ett särskilt kunnande, så man kan fortbilda sig som redan utbildad ingenjör, säger Jennie Elfving.

En sådan utbildning görs nu på försök sedan hösten. Det är Lasse Jansson som ligger bakom projektet, och han ser att det bär frukt.

– De är 25 utbildade ingenjörer som är i arbetslivet, men tanken är att inleda utbildning för de som kommer rakt från andra stadiet, för att utbilda dem till batteriingenjörer, säger Jansson.

Han ser att det finns en stor beställning på expertis inom batteriteknologi. Enligt honom har hela Europa hamnat på efterkälken medan Asien tagit enorma kliv inom sektorn.

– Man måste springa fort för att hållas på stället, för utvecklingen går så snabbt framåt. Men vi har goda förutsättningar här i nejden. Råvarorna finns här och många företag investerar i anläggningar och utvecklar komponenter för batterier. Men jag tycker att vi har sovit lite för länge här, så det börjar bli bråttom, säger Lasse Jansson.

Svenskar jagar finländskt kunnande

Karleby hoppas bli lite av ett nav inom batteriindustrin. Råmaterialen finns i trakten och kunnandet hoppas man ska spridas. Men risken finns att kunnandet sprids mer än man hoppats. Just nu drar den svenska batteritillverkaren Northvolt igång en rekyteringskampanj längs hela den finländska västkusten, där man letar mera arbetskraft till verksamheten i Skellefteå i Västerbotten.

– Det är en utmanande situation. Men vi utgår från att vi utbildar folk för den här regionen. Men inte är det omöjligt att Northvolt lyckas locka någon att komma och jobba till Skellefteå, säger Lasse Jansson.

Samtidigt tror och hoppas Jansson att de storskaliga investeringar som görs också i Finland ska göra det attraktivt att ta värvning regionalt.

– Jag tycker vi ligger bra till, för vi har råmaterialen här, som andra i Europa saknar, så vi har ett bra läge, säger Jansson.

Han ser också att hela värdekedjan kring batteriindustrin på sikt kommer att växa både globalt och i nejden. Han ser redan att flera företag starkt utvecklar sin ställning inom branschen och han är övertygad om att sektorn kommer att sysselsätta många fler inom några år.

– Det är nog en spännande tid vi har framför oss, konstaterar Lasse Jansson på Centria.