Undervisnings- och kulturministeriet har sammanställt en rapport om den finländska bildningen över tid och fokuset ligger på utbildning. Både elevernas kunskapsnivå och finländarnas utbildningsnivå har gått i fel riktning sedan millennieskiftet.
Dagens skolelever har sämre läsförståelse och kunskaper i matematik än tidigare. Trenden har varit nedåtgående sedan 1990-talet.
Samtidigt sjunker den genomsnittliga utbildningsnivån bland yngre åldersgrupper. De som är födda 1978 har den högsta utbildningsnivån.
– Förändringen är dramatisk. Vi är inte längre folket med den högsta utbildningsnivån. Våra unga är inte längre de mest kunniga, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Allt fler OECD-länder går om Finlands utbildningsnivå
Hela den arbetsföra befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå kommer att fortsätta öka i ett par årtionden. Det beror på att de årskullar som står i tur att gå i pension fortfarande har lägre utbildning än medeltalet.
Andelen finländare i arbetsför ålder som har högskoleutbildning kommer ändå att börja sjunka på 2040-talet, om den nuvarande utvecklingen får fortsätta.
– Hurdant samhälle vill Finland vara? Kommer vårt humankapital att växa under 2040-talet, eller börjar en nedgång? Den här våren behövs viktiga beslut, säger Lehikoinen.
Kanslichefen Anita Lehikoinen efterlyser stora satsningar på utbildningen som helhet.
– Vi vill skapa hopp, särskilt för våra unga. Därför behövs fler utbildningsmöjligheter. Då kan vi också skapa förutsättningar för att hela Finland ska vara framgångsrikt.
Medan nivån har vänt mot det sämre i Finland, så fortsätter de flesta övriga OECD-länder förbättra sina resultat. Andra länder rusar förbi, trots att Finlands nivå ännu inte har börjat sjunka.
År 1991 var Finland bäst i klassen, då man jämför ungas högskoleutbildningar: en tredjedel av finländarna mellan 25 och 34 hade en högskoleutbildning. År 2021 hade andelen ökat till 40 procent, men det räckte bara för en 29:e placering bland OECD-länderna, mellan Chile och Turkiet.
Alltför många väljer yrkesutbildning
Högre utbildning korrelerar med bland annat högre inkomster och bättre hälsa. Högutbildade har högre sysselsättning och lättare att hitta jobb. Recessionen på 90-talet visade att personer med högre utbildning hade lättare att ta sig tillbaka in i arbetslivet efter att ha förlorat jobbet.
Samtidigt är det också en fråga för hela landets ekonomi. Det finns klart fler lediga jobb som kräver högskoleutbildning än vad beslutsfattarna förstod då man tidigare gick in för att satsa på yrkesutbildningen på andra stadiet.
Medan antalet högskolestuderande har hållits på en ganska konstant nivå, så har studerande på yrkesutbildningarna ökat kraftigt. I takt med det har också finansieringen ökat.
– Andra stadiets yrkesutbildningar är på sätt och vis en framgångssaga som lockar många studerande. Men samtidigt har allt fler börjat avlägga flera olika helt separata yrkesutbildningar, i stället för att vidareutbilda sig.
Det stora antalet studerande på yrkesutbildningarna höjer alltså inte finländarnas utbildningsnivå, eftersom de flesta redan har någon helt annan utbildning i bagaget.
Var det fel att satsa så mycket på yrkesutbildningarna, Anita Lehikoinen?
– Samhället har förändrats mycket snabbare än vi kunde förstå. Men det har också funnits en viss rädsla för överutbildning, alltså att det inte finns tillräckligt med jobb för högutbildade. Vi har ändå vetat ganska länge att högre utbildning hänger ihop med högre sysselsättning och färre avbrott i arbetslivet. Men vårt samhälle har kanske inte nått konsensus om att vi borde satsa på att höja utbildningsnivån.
Finlands konkurrenskraft hotad
Enligt Anita Lehikoinen krävs en högutbildad befolkning för att Finland ska kunna locka till sig investeringar. I den globala konkurrensen är det ett problem att Finlands utbildningsnivå hänger efter övriga länder.
– Vi står inför enorma utmaningar, till exempel hur vi ska anpassa oss till planetens gränser. Vetenskapen för näringslivet och hela samhället framåt. Samtidigt konkurrerar Finland som en öppen ekonomi. Vi har egentligen inga andra möjligheter att klara oss om vi inte satsar på att ha tillräckligt kunnig arbetskraft, säger Lehikoinen.
Hon vill också lyfta fram bildningen som ideal och betonar fördelarna med utbildning på ett personligt plan.
– Utbildningens effekter är helt otroliga. Hög utbildning verkar korrelera med ett bra liv, säger Lehikoinen.
Du kan kommentera artikeln fram till klockan 22 torsdagen den 12 december.