I fjol ansökte omkring 30 jordbrukare i Västnyland om gipsbehandling på sina åkrar.
Den andra ansökningstiden inleddes i december och hittills har omkring 90 ansökningar lämnats in av jordbrukare längs hela kusten. I Västnyland har jordbrukarna ännu inte lämnat in ansökningar. Det finns cirka 10 000 hektar åkrar i Västnyland där man kan sprida gips.
Målsättningen är att sprida gips på åkrar på hela kustområdet för att minska erosionen från ytjorden och avsköljning av fosfor och kol från åkrar.
I juli 2022 berättade Yle Västnyland att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland hade som mål att 8 000 hektar åkrar i Västnyland och Åboland skulle gipsbehandlas. Gipsbehandlingen kostar odlaren inget och är skattefri. Men endast 3 000 hektar behandlades i fjol.
Emil Hästbacka är växtodlingsrådgivare för Nylands svenska lantbrukssällskap (NSL) och han tror att det svaga intresset i Västnyland beror på att jordbrukarna är osäkra på vad det innebär att sprida gips på åkrarna och hur det påverkar marken.
– Det behövs mera forskning om positiva och negativa effekter för att jordbrukarna ska börja använda gips.
Bra med gips, men inte helt övertygad
Det här upprepar också de jordbrukare Yle Västnyland har kontaktat. De vill ha mera forskningsresultat innan de bestämmer sig för att sprida gips på sina åkrar.
Peter Österman, jordbrukare i Degerby, hör till dem som tvekar.
Österman ställer sig positiv till tanken på att gips hjälper till att minska på urlakningen, men han är ännu inte helt övertygad om att gipsen på sikt har en positiv effekt på åkern.
– Det kan finnas effekter vi inte känner till eftersom forskningen inte pågått så länge.
Jordbrukaren Thomas Björklöf i Karis har låtit gipsbehandla mellan 60 och 70 hektar av sina åkrar.
Raseborgs å rinner förbi hans gård och det blev tal om gips i samband med att ån började restaureras.
– Det var ett ganska enkelt beslut efter att jag läst om forskningsresultat. Jag fick det intrycket att det är effektivt, det verkar snabbt och binder fosforn i jorden. Forskningen visade inte särskilt många negativa sidor, så jag var positiv till det hela.
Peter Österman tror inte att gips i små mängder är något problem, men man borde sprida ut ganska stora mängder gips för att det ska ha effekt mot urlakning. Han funderar också på hur länge effekten av gipsen pågår.
– Jag har förstått att effekten är kortvarig, forskning visar att effekten avtar efter fem år.
Den korta effekten bekymrar Österman.
– Man ska sprida ut nästan 5 000 kilo gips per hektar och halterna av sulfat och svavel kommer sannolikt att öka kraftigt i jorden om man måste upprepa behandlingen så pass ofta som vart femte år. Är det här hållbart?
– Det är sådana frågor jag tycker att man måste ta i beaktande. Om effekten varade i decennier så skulle jordbrukarna vara mera motiverade.
Effekten kan vara i sju år
Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet har undersökt hur gipsbehandling av åkrar minskat utlakningen av fosfor och organiskt kol i Savijoki i Sydvästra Finland. Du kan läsa mera om det på miljöcentralens webbplats.
Specialsakkunnig Niklas Grönroos på NTM-centralen i Egentliga Finland skriver i ett mejl till Yle Västnyland att effekten håller i genomsnitt i fem år.
”På lerjordar som är behandlade med gips för sju år sedan finns det ännu bevis på att gipsen inverkar. Uppföljningen fortsätter ännu på de här åkrarna för att se när inverkan slutar. På lättare jordar med till exempel morän eller mull är inverkan kortare”.
Här kan du läsa en artikel på finska om resultat av projektet i Kauvatsa.
Gipsen innehåller 18 procent svavel, 23 procent kalcium och 0,2 procent fosfor per ton.
Efter att gipsen har smält i marken uppstår till en början en ökning av svavelurlakning från marken. Det varar i några månader, säger Grönroos.
”I början urlakas det mellan 100–130 milligram per liter som sedan avtar till 20–30 milligram per liter på åkrar som är gipsbehandlade. Undersökningar visar att det inte uppstår en ökning i marken”.
Thomas Björklöf lät gipsbehandla en del av åkrarna för första gången 2019. Han har gipsbehandlat andra åkrar två gånger efter det. Han säger att det ännu är svårt att bevisa att det skett en förbättring av åkrarna.
– Men jag vill ändå påstå att det har blivit lättare att bearbeta åkrarna. Tidigare plöjades åkrarna och de var ganska besvärliga, men jag har hållit på att ändra bearbetningen och det har blivit lättare. Jag tror gipsen spelar en roll.
Björklöf kan tänka sig att gipsbehandla åkrarna igen.
– Jo, om det forskas mera och det visar grönt ljus.
Hur går det med fosforn egentligen?
De jordbrukare Yle Västnyland pratat med undrar också om fosfor binds för hårt i jorden vid gipsning. Precis som Peter Österman undrar de om det kan leda till att växterna får svårare att ta upp fosforn.
– Gips ska ju binda fosforn i marken så det inte rinner ut i vattendrag, men då funderar man ju om det blir svårare för växterna att få fosfor. Växtförhållandena är så olika och vi har haft torra somrar den senaste tiden, så har man undersökt tillräckligt mycket hur gipsen då påverkar åkrarna?
– Olika jordar reagerar på olika sätt, så det är enklare som jordbrukare att avvakta och vänta på entydiga svar på hur gips påverkar jordarna.
Expert: Växterna utnyttjar fosforn normalt
Gipsen inverkar inte på upptagningen av fosfor, säger specialsakkunnig Niklas Grönroos på NTM-centralen.
”Fosforn är ännu efter behandlingen i vattenlösligt format och växterna kan utnyttja den som normalt”, säger Grönroos.
Det har forskats både i laboratorier och i fältförhållanden sedan 2008, så gipsens inverkan i olika förhållanden har undersökts en längre tid, anser Niklas Grönroos.
”Nu forskar vi mera om inverkan på sura sulfatjordar. Det har man inte forskat i så mycket tidigare.”
”Gipsen har en positiv effekt i alla jordarter och förhållanden. Gips sprids inte på frusen eller snöbelagd mark eftersom gipsen behöver kontakt med marken för att fungera”.
Mera forskning behövs, anser jordbrukare
Peter Österman skulle använda gips om det skulle finnas tillräckligt med vetenskapliga data om fördelar och nackdelar.
– Det kräver en längre tid av forskning på olika marker. Det är en sak som skulle påverka mitt beslutsfattande.
Emil Hästbacka på NSL håller med om att det behövs mera forskning om positiva och negativa effekter för att jordbrukarna ska börja använda gips.
Jordbrukaren Thomas Björklöf förstår de jordbrukare som tvekar.
– Jag litar på att forskningen stämmer, men med mera resultat under en längre tid och med goda erfarenheter från kollegor så tror jag att det sporrar andra att tänka om.
Information om gips i Ingå
Den 25 januari har jordbrukarna möjlighet att få mera information om gips. NTM-centralen ordnar information om gipsbehandling klockan 15–18 på förvaltarvillan i Västankvarn, Ingå.
Man hoppas på det sättet väcka intresset, svara på frågor som gör att man ännu inte lämnat in en ansökan och hjälpa till med att gå igenom markkarteringsresultat om det behövs.
