Ryssland tvingas samtidigt sälja sin olja till betydligt lägre pris, vilket skadar de ryska statsfinanserna. Men efterfrågan på rysk olja kommer inte att försvinna, säger Mikael Höök som är universitetslektor i globala energisystem vid Uppsala universitet.
‒ Några större förändringar i efterfrågan eller totala kollapser i den tror jag inte vi kommer att se. Men däremot större omstruktureringar i vart den befintliga oljan går.
‒ Skulle all rysk olja som tidigare har gått till Europa helt försvinna från marknaden så blir det ganska påtagliga volymer som uteblir. Den kunde mycket väl skapa frågor om oljebrist och ökade priser, säger han.
I stället har den ryska oljan börjat flöda ‒ till ordentligt nedsatt pris ‒ in till Asien.
Slår mot statsbudgeten
De sjunkande oljepriserna slår mot den ryska statsbudgeten. Priset på rysk olja har sjunkit till under 60 dollar fatet och gaspriserna i är lägre än vad de har varit på flera år.
Om priset på rysk olja stannar på den här nivån kommer det att skapa ett hål i den ryska statsbudgeten. På längre sikt blir det då allt svårare för Kreml att finansiera anfallskriget i Ukraina och samtidigt fördela nödvändiga anslag till andra sektorer.
Den ryska statsbudgeten utgår från att oljepriset ligger på mellan 60 och 70 dollar fatet. Skillnaden till de nuvarande priserna är inte speciellt stort, men om priserna stannar på den här nivån under en längre tid skapar det problem trots det.
Krympande vinster
Produktionskostnaderna i den ryska oljeindustrin ligger över 40 dollar fatet. Det betyder att vinsten blir knapp om priset inte ökar igen.
Men bortfallet är ännu inte så stort att den ryska ekonomin riskerar ett omedelbart sammanbrott.
‒ Priserna har fallit mot nivåer som man kalkylerat med att det skulle gå runt. Man kommer nog att klara av att hålla det på en nivå, men det är väldigt mycket kopplat till frågan hur länge kriget kommer att fortsätta och hur mycket det kommer att eskalera kostnadsmässigt, säger Mikael Höök.
Ny infrastruktur behövs
Det stora problemet för Ryssland är att landets infrastruktur för oljexport är riktad mot Europa. Höök säger att de stora köparna av rysk olja kommer att vara asiatiska länder med Indien och Kina i spetsen.
‒ Den långsiktiga frågan är kopplad till infrastruktur och att få fram nya tankers eller ledningar och exportmöjligheter så att man kan flytta oljan till Asien, säger Höök.
Men att bygga ut den här infrastrukturen är både tids- och resurskrävande.
‒ Om Ryssland hade haft mer framförhållning hade de börjat bygga upp den här infrastrukturen i större utsträckning redan efter 2014 när Krim annekterades. Men det har varit lite si och så med en del av de sakerna.
Väntar på desperatare Ryssland
Under det senaste året har Rysslands ledning flera gånger talat om väldiga infrastrukturprojekt för att föra både gas och olja till Kina. Höök säger att Ryssland nog kunde bygga den här sortens infrastruktur.
‒ Men den stora frågan är om Kina är villigt att samarbeta eller om Kina helt enkelt väntar lite mer i hopp om att få ett ännu bättre avtal längre fram då Ryssland eventuellt blir ännu desperatare i framtiden.
Kina har tidigare bromsat förhandlingar om nya gas- och oljeledningar efter man inte velat gå med på de pris och kontrakt som Ryssland har erbjudit. Kinas huvudsakliga mål är helt enkelt att köpa energi så billigt som möjligt.
‒ Det finns en del saker som tyder på att Kina utnyttjar situationen ganska mycket för att få ännu större fördelar i och med att Ryssland inte har så många andra att vända sig till, säger Mikael Höök.
Brist på högteknologi
Utöver de skiftande marknaderna och sviktande priser så hotas den ryska oljeindustrin på sikt också av komponent- och materialbrister. På grund av sanktionerna har Ryssland inte längre tillgång till de teknologier som man tidigare importerade från väst.
Ryssland har byggt upp lager av nyckelkomponenter, och de här lagren kommer sannolikt att räcka en tid framöver.
‒ Minst ett år och eventuellt flera år kan man rulla på i de nivåer som är på i dagsläget innan sanktionerna verkligen börjar bita in i volymerna, säger Höök.
Den avgörande frågan är om Ryssland hinner och kan göra avtal med till exempel Kina för att ersätta den västerländska teknologin.
Men Kina har visat sig vara försiktigt. Orsaken är att länder som har den här sortens handel med Ryssland också riskerar sanktioner.
‒ Och det ligger inte i Kinas intresse, säger Höök.
Piratkopior och snabblösningar
Om Ryssland inte får tillgång till modern teknik från Kina och Indien så är alternativet att försöka bygga upp en egen produktion. Men det skulle ta tid och Ryssland skulle sannolikt tvingas att börja använda äldre teknologi.
‒ Frågan är om man kan få tillgång till högteknologiska saker från Kina eller om man kommer att hamna några teknikgenerationer bakom dom andra, säger Höök.
‒ Det är mycket frågan om hur mycket man klarar av att piratkopiera och hitta olika hemsnickrade Macgyver-lösningar.
Ritar om världsordningen
Men oavsett om det finns en rysk Macgyver som kan rycka in med sin schweiziska armékniv eller inte så har det ryska anfallskriget orsakat en massiv omställning på den globala energimarknaden.
Om inget överraskande händer så leder kriget och sanktionerna till att Rysslands beroendeförhållande till Kina fördjupas.
Sannolikheten att EU på nytt skulle göra sig energiberoende av Ryssland efter det senaste årets händelser är inte stor.
‒ Det här är en sak kommer att rita om den globala världsordningen på något sätt. Exakt vad som kommer efter att situationen har stabiliserat sig är svårt att säga, men vi ser nog inte att Europa och Ryssland kommer att gå tillbaka till den typen av interaktioner som man hade tidigare tidigare inom överskådlig tid, säger Höök.