Relationen till mat är en del av alla människors identitet. Vi gör varje dag flera val som gäller mat: Vad vi vill äta och vad vi låter bli att äta.
– Relationen till mat har en koppling till djupgående psykologiska strukturer om hur man känner sig, vad man tänker om sig själv och vilken typ av person man är. Det förklarar också varför det är så svårt att ändra det man äter. Det handlar inte bara om att äta, säger universitetslektor Sanna Talvia som forskar i människors relation till mat.
Talvia säger att vårt sätt att äta utvecklas tidigt, redan när vi är småbarn. Vår relation till mat påverkas bland annat av hur andra talar om mat, vad man i skolan lär sig om näring och hur det framförs i medier.
Vår relation till mat påverkas speciellt mycket av hur våra nära och kära ställer sig till mat.
– Hur man överlag hemma talat om att äta, mat, hälsa, kroppar, fetma och att gå ner i vikt, säger Talvia.
Mat känsligt för många unga
Många ungar kopplar mat direkt till kroppen och kritik kring hur man ser ut, visar forskning som Sanna Talvia gjort vid Östra Finlands universitet.
Forskningen bygger på unga vuxnas förhållande till mat. Tio personer i åldern 18–27 år intervjuades och det övergripande resultatet var att alla kopplar mat till upplevelser där den egna kroppen kritiserats.
– De unga kunde minnas små saker: Hur mamman påpekat en putande mage eller hur en närstående kommenterat för en som inlett medicinbehandling att man ska se till att inte gå upp i vikt, säger Talvia.
Vår relation till mat bygger ändå på flera olika faktorer och den skapas var man än äter, säger Talvia. För många har ändå en del kommentarer om mat och kropp blivit en vändpunkt.
Många av de intervjuade tänker ganska svartvitt att det finns mat som gör en tjock och mat som gör en smal. Att äta något ohälsosamt kan väcka jobbiga känslor hos många, visar forskningen.
– Det var väldigt jobbigt och skrämmande om man åt fel sorts mat. I värsta fall ledde det till självanklagelse och att man straffade sig själv genom att inte äta.
För en del unga fungerar mat som en regulator av känslor. Med mat kan man till exempel dämpa vissa negativa känslor.
– För vissa var maten inte bara ett sätt att påverka kroppen, utan också känslorna, säger Talvia.
En avslappnad och flexibel relation till mat bäst
En bra relation till mat bygger på flexibilitet och främjar det allmänna välbefinnandet. Om relationen till mat är bra finns det inga absoluta förbud eller regler som avsevärt begränsar ätandet.
Det behövs också flexibilitet kring maten i det sociala livet.
– I en bra matrelation möjliggör det egna ätandet och de tillhörande tankarna och känslorna ett socialt liv med mat. Man ska kunna äta tillsammans med andra, säger Talvia.
Talvia säger att upplysningen kring mat borde bli bättre i daghem och skolor.
– Upplysningen kring mat har i värsta fall genomförts på ett sådant sätt att det ökat människors börda och skuldkänslor kring att äta, säger hon och tillägger att det behövs en förändring.
Hon säger att matupplysningen borde bli mer helhetsbetonad, och inte bara handla om rekommendationer eller viktkontroll.
Texten är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Ruokasuhde alkaa kehittyä jo lapsena ja vaikuttaa siihen, miten sinä syöt skriven av Anne-Pauliina Rytkönen. Översättning till svenska: Märta Nummenmaa.