Start
Artikeln är över 3 år gammal

Utrikesminister Haavisto: Natofrågan väcker oro också hos europeiska kolleger

När EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel låg fokus på hjälpen till Ukraina. Turkiets förhalning av Natoansökan fanns inte på agendan, men återkom i de informella diskussionerna, säger utrikesminister Pekka Haavisto.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto under ett möte i Bryssel
Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock i samtal med Pekka Haavisto under utrikesministermötet i Bryssel. Bild: EPA-EFE

– Man rycker mig i ärmen och frågar om man kan hjälpa, intygade Haavisto om samtalen med sina europeiska kolleger.

Enligt honom väcker läget mycket oro och spekulationer om vad Turkiet strävar efter.

Helgens demonstrationer och koranbränningen i Stockholm påverkar både Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom flera möten har skjutits upp, konstaterar han och säger att han nästan dagligen diskuterar med den svenska utrikesministern Tobias Billström.

– Den linje som Finland och Sverige har, att vi koncentrerar oss på att ansöka tillsammans om Natomedlemskap och arbeta tillsammans i trepartsgruppen (med Turkiet), det är den mekanism som vi ska ha, säger Haavisto och poängterar att det nu vore viktigt att kunna lyfta blicken och se på hela Nato-områdets säkerhet.

Mera pengar för försvarsmateriel till Ukraina

Ukrainas väpnade styrkor får ytterligare militär utrustning, beslöt EU:s utrikesministrar vid måndagens möte i Bryssel och godkände ett nytt belopp på 500 miljoner euro ur den så kallade europeiska fredsfaciliteten.

Tidigare spekulationer om att Ungern skulle lägga in veto mot detta förnekades av landets utrikesminister Péter Szijjártó som konstaterade att även om Ungern inte är för att EU finansierar vapen till Ukraina så tänker man inte stoppa beslutet.

Mötesrummet med EU:s utrikesministrar
Utrikesministrarna allokerade än en gång pengar till Ukraina från den europeiska fredsfaciliteten. Bild: Europeiska unionen

– Jag är nöjd over att den europeiska fredsfaciliteten har kunnat användas och har fått tilläggsresurser så att de länder som ger militärt stöd får det ersatt via den, konstaterade Haavisto som också påpekade att Finland nyligen har gett det hittills största paketet med försvarsmateriel.

Men den omstridda frågan om leveransen av Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina har ännu inte fått en välsignelse av Berlin.

Polen säger sig vara beredd att gå vidare med sina planer att exportera stridsvagnarna, och att be om tillstånd av Berlin för det, men man är också beredd att agera utan grönt ljus.

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock upprepade idag däremot inte sitt tidigare uttalande att Tyskland kunde låta Polen går vidare med sina planer.

Finland avvaktar om stridsvagnarna

Enligt Haavisto inväntar Finland besked om hur det hela skulle utformas och om det finländska bidraget kunde handla om utbildning eller leverans av Leopard 2-stridsvagnar.

– Vår önskan är att så många länder som möjligt är med, och då Tyskland är tillverkningslandet så bör man också utreda hur man får reservdelar, säger han.

Rapporteringen om stridsvagnarna har å andra sidan överskuggat det faktum att väldigt många länder förbinder sig vid ansenlig militärhjälp till Ukraina, konstaterar Haavisto och påpekar att det under utrikesministrarnas diskussioner framhölls att man inte borde bråka om långsamhet och bristen på beslut:

– Det kan hjälpa de parter som försöker försvaga EU ifall den här diskussionen härjar på i offentligheten.