Det var två irriterade fackordförande som mötte pressen på tisdagen. OAJ:s ordförande Katarina Murto och JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine är frustrerade över att de exportorienterade branschernas avtal styr alla andra avtalsrörelser.
I klartext betyder det att inga förhandlingar rör på sig förrän det finns ett avtal inom teknologiindustrin. På tisdagen blev det klart att Industrifacket och Teknologiindustrin inte nått resultat i sina förhandlingar och att strejker bryter ut.
– Den bästa beskrivningen av nuläget är att vi är gisslan, säger Päivi Niemi-Laine.
Den största kritiken riktas mot Finlands näringsliv EK. Löntagarorganisationerna inom fackcentralen FFC har också gjort gemensam sak av förhandlingarna.
– Centralorganisationerna har blandat sig i förbundens förhandlingar. Jag hoppas att de lugnar ner sig och låter förbunden sköta sitt, säger Niemi-Laine.
OAJ:s Katarina Murto anser också att det finns för många kockar i soppan men att det största problemet är fokuset på exportsektorn.
– Vi kan inte acceptera att en direkt exportdriven modell styr den offentliga och andra privata branscher. Vi klarar oss inte utan en välfungerande offentlig sektor, den måste locka arbetskraft, säger Murto.
Inhemsk köpkraft
Päivi Niemi-Laine vill lyfta fram att lönerna inom den offentliga sektorn direkt påverkar den inhemska konsumtionen. När köpkraften försämras, vilket den gjort under det senaste året, påverkar det till exempel servicebranschen.
– När jag senast var till min frisör i Rödbergen sade hon att kunderna lyser med sin frånvaro, folk har börjat spara. Till och med där!
Varken JHL eller OAJ ville på tisdagen gå in på direkta lönekrav i de öppna förhandlingarna.
Vill ha bred diskussion
När vårens avtalsförhandlingar är i mål – med de stridsåtgärder som krävs – behöver det enligt Murto och Niemi-Laine föras en bredare diskussion om hur Finland ska sköta löneuppgörelserna framöver. De önskar inte någon återgång till de centrala uppgörelserna, men tycker inte att vi kan fortsätta så här.
– EK lyckades inte förutspå vad slutet på centrala uppgörelser skulle leda till. Ingen förutspådde det här kaoset, säger Murto.
Problemet med dagens system är enligt OAJ och JHL bland annat att konflikterna hopar sig vid riksförlikningsmannens kontor. Enligt dem saknar riksförlikningsmannen den lägesbild som skulle behövas för att kunna hantera alla de olika branschernas särskilda behov. Det är omöjligt med dagens resursering, och något för politikerna att fundera på framöver.
Här är Medlingsinstitutet i Sverige ett exempel som förs fram. Den statliga myndigheten tillsätter medlare vid konflikter men upprätthåller också aktuell lönestatistik.
– Hos oss inleds medlingen först när det varslats om strejk. Det kunde ske betydligt tidigare, säger Niemi-Laine.