För en dryg vecka sedan fick polisen kännedom om att fler än 200 nötkreatur hittats döda i en ladugård i Pedersöre. Polisen utreder fallet som grovt djurskyddsbrott.
Enligt Ari Perälä, fältchef på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, är mängden döda djur exceptionellt stor.
– Jag kommer inte ihåg ett så här stort fall. Liknande fall kan uppdagas i Finland en till två gånger om året, men de är sällan av den här magnituden.
Perälä vill endast kommentera liknande fall rent generellt. Omfattande misskötsel av djur orsakas vanligtvis av ekonomiska och psykiska problem hos djurskötaren.
– I Finland försöker vi sköta om djuren in i det sista. Det leder lätt till att man inte tar hand om sitt eget välmående. I något skede kan man inte längre söka utomstående hjälp.
Myndigheterna kan inte ingripa ifall de inte vet vad som pågår
Länsveterinär Matti Nyberg
Enligt Perälä syns ladugårdarnas problem utåt i att mjölk- och slaktmängderna minskar.
Han påpekar att mjölkgårdar regelbundet kontrolleras och övervakas av veterinärer. Dessutom är så väl mejerier som slakterier i kontakt med sina producenter.
– I slakt- och mjölkproduktionen övervakas kvaliteten mycket noggrant. Företagen har strikta kvalitetskriterier och om saker inte sköts så påverkar det även deras produkt.
– Slakterierna har veterinärer som granskar djuren. Om det finns något att anmärka om djur som kommer från ladugårdarna så blir det följder. Även om det för producenten kan kännas jobbigt är det här nödvändigt.
Majoriteten av kontrollerna görs efter misstanke
Länsveterinären vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Matti Nyberg säger att de fick veta om fallet i Pedersöre via en anmälan från personalen på ett slakteri.
– Kommunens tillsynsveterinär och länsveterinären åkte då dit för att undersöka och konstatera läget. De tillkallade sedan polisen till platsen.
Tillsynsmyndigheten har rätt att göra en djurskyddskontroll om det finns orsak att misstänka att djuren behandlas olagligt.
– Myndigheterna kan inte ingripa ifall de inte vet vad som pågår.
Inom Regionförvaltningsverkets område i Västra och Inre Finland görs varje år ungefär 1 500 kontroller som baserar sig på misstanke.
Utöver det görs även olika EU-kontroller. Förra året gjordes 130 sådana kontroller inom regionförvaltningsverkets område.
– Misstanke om missförhållande kan väckas av flera olika orsaker, till exempel om nötkreaturen är i en sådan ålder att de ska skickas till slakt, men inget hörs, säger Nyberg.
Ifall inte gården kan åtgärda bristerna som företagen påpekat kan producentavtalet rivas. Ifall gården inte längre har några avtal, ser någon längre efter djuren?
– Om till exempel elverket säger upp avtalet med en gård så har vi fått en djurskyddsanmälan. Men jag vet inte hurdana interna direktiv elverken har, säger Nyberg.
Ta hand om bonden-projektet erbjuder hjälp för jordbruksföretagare
Gårdarnas samarbetsparter har ingen lagstadgad skyldighet att anmäla myndigheterna om sådana här saker och att riva ett producentavtal är i sig ingen djurskyddsfråga.
– Men ifall kontraktet rivs på grund av att djuren är i dåligt skick så är det nog det. Och då får vi en anmälan, så vitt jag vet.
Enligt Nyberg borde personer som jobbar med djur ha en ännu lägre tröskel att göra en anmälan.
– Alla borde ha i åtanke att ifall de får veta om situationer som kan orsaka djuren lidande så ska de meddela om det till tillsynsmyndigheten.
Även Ari Perälä hoppas att man vågar ingripa om allt inte står rätt till.
– Man skulle hoppas att grannarna kunde hålla ett öga på vad som sker, säger Perälä.
I sista hand ligger ändå ansvaret för djuren alltid hos företagaren.
Fler behöver hjälp
Ta hand om bonden-projektet erbjuder hjälp för jordbruksföretagare och enligt projektledaren Pirjo Ristola har många, speciellt det här året, tagit kontakt då det gäller ekonomiska utmaningar, ork och arbetsförmåga.
Speciellt problemen med ekonomi och ork har nu accentuerats.
– Andelen företagare som tagit kontakt gällande ekonomin har ökat ständigt sedan i höstas.
Många tar också kontakt och frågar hur man ska gå till väga ifall man vill avsluta verksamheten. Orsakerna till detta kan vara många, bland andra prisökningen som har orsakats av kriget i Ukraina.
– Betydligt fler tar kontakt nu än för ett år sedan. Och många undrar om man kunde byta produktionsinriktning eller hur framtiden för gården ser ut, säger Ristola.
Ristola hoppas att företagarna tar kontakt direkt då första räkningen blir obetald eller då tankar om ens egen ork börjar dyka upp.
– Då är lösningarna betydligt lättare än i ett senare skede.
Hon har märkt att tröskeln att ta kontakt har blivit lägre under de sex år som projektet pågått, men den kunde bli ännu lägre.
– Det finns fortfarande jordbrukare som inte vet att de kan få hjälp via oss.
Artikeln är en översättning av finska Yles artikel Nautojen kuolema pohjalaistilalla herättää keskustelua tilavalvonnasta – eläinlääkäri toivoo välittämistä myös naapureilta ja ystäviltä skriven av Juuso Kääriäinen. Översättning av Juho Teir.