Start
Artikeln är över 3 år gammal

Kommentar: Kristersson försöker dra i nödbromsen – men det finska tåget kan ha lämnat stationen

Finland kan eller vill inte dra tillbaka sin ansökan om Turkiet ratificerar landet före Sverige. Om länderna splittras kan det påverka det finsksvenska försvarssamarbetet är det svenska svaret. Men frågan är om Turkiet bryr sig?

Ulf Kristersson sitter framför en vit vägg där man skymtar "Munich Conference" i bakgrunden. Nordenkorrespondent Lucas Dahlströms bild inklistrad på bilden.
Finland kan inte göra mycket åt Ankaras beslut, men Kristersson varnar för splittring.

Om Finland går före Sverige in i Nato får det säkerhetspolitiska konsekvenser. Det samarbete länderna byggt upp under flera blir komplicerat om länderna splittras.

Ungefär så sammanfattar den moderata statsministern Ulf Kristersson den svenska oron som finns för att Finland skulle bli ratificerat före Sverige. En splittring av länderna skulle lämna Sverige i ett obehagligt limbo i väntan på ett turkiskt ja.

Ulf Kristersson uttalade sig på säkerhetskonferensen i München i en intervju med Financial Times. Det här efter att president Niinistö sagt att Finland varken kan eller vill dra tillbaka sin Natoansökan om landet blir godkänt som Natomedlem före Sverige.

Under lördagen sade också utrikesminister Pekka Haavisto att hans turkiske motsvarighet meddelat honom att Finland uppfyller de krav som Turkiet ställt på landet.

Något sådant budskap har Sverige inte fått från Ankara.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson skakar hand med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Bakom de två männen syns en rad med flaggor, varannan turkisk och varannan svensk.
Ulf Kristersson besökte Turkiet och president Erdoğan i november. Bild: Necati Savas / EPA

I Sverige finns det en känsla av att Finland stigit av det gemensamma Natotåget och hoppat på ett eget som rullar vidare, medan Sverige står kvar på stationen.

Kristerssons uttalande i Financial Times kan tolkas som att han försöker dra i nödbromsen, men det kan redan nu vara för sent.

Precis som den finska ledningen sagt är förhoppningen att Finland och Sverige blir medlemmar så snart som möjligt, men beslutet ligger hos Ankara.

Finlands president Sauli Niinisto, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och Sveriges premiärminister Ulf Kristersson
Glada miner då president Niinistö träffade Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak i München. Bild: Lehtikuva

Sedan 2014 har Finland och Sverige närmat sig militärt i flera avseenden. I dag delar man dagligen lägesbilder och information med varandra.

För ett drygt år sedan sade Sveriges överbefälhavare till Svenska Yle att han har svårt att se att man kan göra något mer för att förbättra kontakten länderna emellan. Den är redan så nära och intensiv.

Frågan är hur ett ensamt finländskt Natomedlemskap skulle påverka samarbetet. Negativt om man får tro den svenska statsministern.

I Finland räcker man upp händerna och säger att man inte kan göra så mycket åt den eventuella turkiska ratificeringen. I Ankara bryr man sig knappast om det finsksvenska försvarssamarbetet. På Natohögkvarteret säger man att man att det är ett turkiskt beslut.

Och kvar står Sverige och Ulf Kristersson med nödbromsen i handen på ett ensamt tåg.