Start
Artikeln är över 3 år gammal

Långsam hjälp till skalvoffren i Syrien – FN får kritik

I Syrien har den frivilliga civilförsvarsorganisationen Vita hjälmarna fått sköta mycket av räddningsarbetet efter jordskalvet. Många undrar hur det dröjt så länge för FN att reagera på nöden.

Henkilö seisoo romahtaneen asuinrakennuksen raunioilla.
Jindires nära Aleppo var en av de städer i norra Syriens rebellregion, som led de värsta skadorna i skalvet den 6 februari. Här söker en pojke igenom ruinerna av familjens hem. Bild: Bakr Alkasem / AFP

Hjälpen efter skalvet den 6 februari har nått ojämnt fram till olika delar av Syrien. Till de större städerna, som är i Assad-regimens hand, nådde undsättningen bara någon dag efter tragedin. Men den nordvästra delen, som rebellstyrkor kontrollerar, har till stor del försummats.

Mycket av räddningsinsatserna i denna region har skötts av frivilligorganisationen Vita Hjälmarna. Ända sedan de första timmarna efter katastrofen har organisationen letat efter överlevande och omkomna, ofta utan andra redskap än händerna.

– Vi hade inte den avancerade utrustning som skulle ha krävts för en omedelbar insats i sådana väldiga rasmassor. Men vi har gjort en insats med den begränsade förmåga som vi har, sammanfattar Ismail Alabdullah från Vita hjälmarna till Business Insider.

Under det snart tolv år långa inbördeskriget i Syrien har Vita hjälmarna, egentligen Syriens civilförsvar (engelska Syria Civil Defence) fått stor ryktbarhet. Organisationen består av lokala frivilliga som på olika sätt hjälper krigets offer. Främst handlar det om att rädda liv efter regimens flyganfall.

Organisationen, som funnits sedan 2013, var väl förberedd då jordskalvet kom.

Kritik från Vita hjälmarna

Vita hjälmarna är ytterst kritiska till hur långsamt hjälpen nått fram till rebellområdena. Den tröga takten har försinkat räddningsarbetet och kostat människoliv. I synnerhet är man besvikna på FN.

– Vi vet inte varför Förenta Nationerna agerade så långsamt, och varför man stödde Turkiet men inte nordvästra Syrien. Det är en fråga som FN borde svara på, säger Alabdullah.

Han konstaterar att man vädjade om hjälp från första början, utan att något svar kom. Det tog flera dagar innan president Bashar al-Assad gav tillstånd att öppna ytterligare två gränsövergångar, så att förnödenheter kunde föras in från Turkiet.

Behovet av hjälp är omättligt. Alabdullah säger att ödeläggelsen efter skalvet är värre än allt som Syrien hittills upplevt i kriget. Vita hjälmarna består av omkring 3 000 aktiva, men de som på olika vis lidit av skalvet beräknas till fyra miljoner.

– Efter en flygräd kan mellan 100 och 200 människor ligga under ruinerna. Men nu talar vi om tusentals drabbade, säger Alabdullah.

Han bedömer att mer än 580 byggnader har rasat helt, över 1 500 har blivit delvis skadade, och mer än 40 000 människor är hemlösa.

FN har inte officiellt kommenterat kritiken. Men organisationens undergeneralsekreterare för humanitära frågor, Martin Griffith, medger att den är berättigad.

”Vi har svikit människorna i norra Syrien, Det känner sig övergivna, med rätta. De väntar på internationell hjälp som inte kommit”, twittrade Griffith på söndagen.

Även Läkare utan gränser, MSF, har framhållit hur svåra förhållandena är i norra Syrien, och behovet att snabbt få in hjälp. Redan tidigare var nöden i området stor, och jordbävningen förvärrade katastrofen.

På söndagen kunde MSF föra in 14 lastbilslass med hjälputrustning till nordvästra Syrien. Där ingick över 1 200 tält.