Styrkeförhållandena vid fronten har under vintern i stora drag varit jämna. Men under de kommande månaderna kommer den här balansen att skifta.
Ryssland är i färd med att sätta in de kring 150 000 mobiliserade soldater som utbildats under de senaste månaderna.
Det betyder ett numerärt övertag för Ryssland, även om kvalitén på de här styrkorna är tveksam. De mobiliserade ryska styrkorna är inte lika välutbildade och utrustade som anfallsarmén för ett år sedan.
‒ Även de bästa truppslagen, luftlandsättningstrupperna och marininfanteriet och andra, har mobiliserade soldater och mobiliserade befäl i ganska hög utsträckning. De är helt enkelt inte lika duktiga, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Den ukrainska militären har under det senaste året byggt upp sin numerära styrka och landet uppskattas ha en betydande styrka i reserv.
‒ Det är inte så att Ukraina lider brist på personal. De har också en stor armé, det vill bara inte sätta in alla vid fronten nu, säger Joakim Paasikivi.
Med andra ord vill Ukraina spara sina styrkor för sin kommande stora våroffensiv. De här styrkorna ska sannolikt utrustas med de stridsvagnar och pansarskyttefordon som västländerna börjat leverera till Ukraina.
1) Ryssland vill binda och nöta ned Ukrainas reserv
Offensiven som Ryssland av allt att döma redan har inlett under de senaste veckorna siktar sannolikt, i alla fall delvis, på att försöka tvinga Ukraina att flytta de här styrkorna till försvarsstrider i Donbas. Det skulle försvaga den kommande ukrainska offensiven.
Men den ryska militären behöver också segrar. Efter månader av bakslag och tunga förluster finns det ett ökat tryck att leverera segrar till ledarna i Kreml.
Ryssland vill fortfarande erövra hela Donbas, men det är en svår uppgift för dagens ryska militär.
‒ Det är visserligen viktigt för ryssarna att komma före den ukrainska våroffensiven. Men det är ännu viktigare att det ska gå bra – och där är jag mer tveksam, säger Paasikivi.
‒ Jag tror inte att Ryssland kommer att uppnå ens sina begränsade krigsmål. Då är frågan: när kommer man i Ryssland att göra en omplanering?
Om den ryska vinteroffensiven kulminerar snabbt och utan att nå resultat står den ryska ledningen inför svåra beslut.
‒ Man ska ha i åtanke att det Ryssland sätter in nu är det sista de har. Det finns ingen armé som står och väntar bakom de här mobiliserade trupperna.
Det enda återstående alternativet är att på nytt trappa upp mobiliseringen eller att utnyttja värnpliktiga i kriget. Båda de här åtgärderna är politiskt riskfyllda för Kreml. Det skulle också ta månader att träna och utrusta nya styrkor.
2) Ukraina skär av underhållet till Krim eller Donetsk
Också Ukraina vill anfalla. Den ukrainska militären vill naturligtvis återerövra den mark som ockuperas av Ryssland. Samtidigt är det viktigt att visa upp framgångar för de länder som satsar stora resurser på att stöda Ukraina.
Den ukrainska offensiven väntas komma senare på våren då väststridsvagnarna, pansarskyttefordonen har anlänt och ukrainska styrkor hunnit utbildas i de nya vapensystemen.
Om Ukraina inte tvingas binda sin reserv i försvarsstrider och integreringen av de nya systemen förlöper väl så är är följande fråga var ukrainarna väljer att anfalla.
– Jag tror att det finns förutsättningar för Ukraina att antingen anfalla i trakten av Svatove och skära av underhållet till Donetsk eller att anfalla rakt söderut ned mot Berdyansk eller Melitopol.
– Skulle man lyckas med det har man skapat otroliga problem för de resterande ryska styrkorna i Chersonregionen och Krim, säger Paasikivi.
Om Ukraina lyckas ta sig ned till kusten vid Azovska sjön kommer ukrainska styrkor sannolikt också att ha möjlighet att beskjuta Kertjbron. Då blir fartyg Rysslands enda möjlighet att försörja Krim och det är knappast en hållbar lösning.
– Det här skulle ändra krigets dynamik. Det här är den typen av bakslag som jag tror skulle leda till att man hittar den ryska arméns smärtgräns, säger Paasikivi.
3) Frusen konflikt är Putins stora hopp
Under vintern har Ryssland byggt ett omfattande närverk av försvarsställningar längs fronten vilket kommer att göra det svårt för Ukraina att bryta igenom. Men en stark rörlig styrka bestående av väststridsvagnar och pansarskyttefordon kan klara av det.
För att stoppa en sådan styrka krävs ett försvar på djupet med flera välplanerade linjer och en egen rörlig styrka att sätta in mot möjliga genombrott.
‒ Det är väl mer tveksamt om Ryssland har det här. Dessutom är det en så lång front så det är inte omöjligt att det går att hitta sämre försvarade områden, och då blir försvarsgrupperingarna mer en fördröjning än ett hinder, säger Paasikivi.
Rysslands president Vladimir Putin är av allt att döma övertygad om att västländerna är bräckliga och oförmögna att handskas med bakslag. Under sommaren och hösten försökte Ryssland därför utnyttja sin energiexport för att slå en kil mellan länder i Europa.
Tanken var sannolikt att skapa ett så starkt tryck att väst skulle tvinga Ukraina att gå med på Rysslands krav. Det här misslyckades, men Putin verkar fortfarande räkna med att väst förr eller senare tröttnar på kriget.
Paasikivi säger att västländerna har kontrat med tydliga signaler, såsom beslutet att skicka stridsvagnar. Flera länder har också lovat att stöda Ukraina så länge som det behövs.
‒ Så jag tror att ryssarna kommer att få problem innan västländerna slutar stöda Ukraina, säger Paasikivi.
Men om Ryssland lyckas binda stora delar av den ukrainska reserven och förbereda ett effektivt försvar kunde kriget allt mer börja påminna om situationen i Donbas mellan 2014 och 2022. Det vill säga strider längs en rätt stationär frontlinje.
Ryssland har använt sig av en liknande metod i till exempel Georgien och Moldavien där man skapat frusna konflikter kring utbrytarregioner. Om man lyckas med att skapa en liknande situation i Donbas och södra Ukraina blir situationen svår för västländerna och Ukraina.
‒ Då tror jag ryssarna är nöjda. Man skulle få en konflikt som på sikt blir frusen och det är ju en rysk modell för att hindra demokratiutveckling, säger Paasikivi.