När flyktingbarn anländer från utlandet och saknar språkkunskaper i finska och svenska kan de börja skolan i mindre gemensamma grupper eller placeras i vanliga skolklasser med stöd vid sidan om.
Inom vårt skolsystem benämns det antingen förberedande undervisning eller grundläggande utbildning för personer med någon form av invandrarbakgrund.
– Man kan skrivas in i den förberedande undervisningen innan man anses ha de kunskaper som behövs för att flytta över till den grundläggande utbildningen, säger utbildningsdirektör Rikard Lindström vid Borgå stad.
Lindström betonar att kommuner varken behöver ordna förberedande undervisning eller att den behöver ordnas i en separat grupp.
– Grundtanken från min sida är att om vi har en, två eller tre elever och de är utspridda på olika håll i kommunen så är vi jätteglada att kunna erbjuda en möjlighet att integreras på svenska och gör det då knappast i en skild grupp, utan tänker på vilken hjälp eleven behöver i en vanlig klass, säger Lindström.
Om barnen är fler ser Lindström samtidigt klara fördelar med att ordna den förberedande undervisningen delvis i en skild grupp och delvis integrerad i närskolan.
Idag ges förberedande undervisning på svenska vid Hindhår bildningscentrum och i Strömborgska skolan i Borgå. Antalet elever är rätt få.
– Jag kommer inte precis ihåg, men omkring fem–sex i Hindhår och tre–fyra i Ströhö så vi har cirka tio för tillfället. Det är idag ett år sedan kriget började och det tog en tid innan de kom hit och det tog en tid innan vi hade fixat undervisningen, men vi inledde under våren 2022, säger Lindström.
Orsaken till att den svenska undervisningen för årskurserna 1–6 ordnas i Hindhår beror på att det anlände flera familjer som fick en plats att bo på just där.
– Vi hittade ett bra utrymme och en person som var beredd att med snabb tidtabell hoppa in och ta hand om dom. Det fanns ingen klart utarbetad strategi i det skedet att den svenska gruppen blev i Hindhår.
Snabbare integrering i vanlig klass
Frågan om de ukrainska barnens undervisning och integrering väcktes genom en kommentar av Niklas Grönroos, integrationshandledare på Borgå stad, som till Yle Östnyland berättade om egna positiva erfarenheter att undervisas i vanliga skolor utomlands.
Grönroos tror på en snabbare integration oavsett språk om barnen skulle inleda skolgången i en finsk eller svensk klass, inte i separata grupper.
– Jag har själv bott utomlands i flera år och blivit inkastad i både tysk och finsk skola utan att kunna ett ord. Jag lärde mig jättesnabbt. Jag är inte säker på att specialgrupperna för barnen i skolorna är en bra sak, säger Grönroos.
Rikard Lindström ser klara fördelar med att undervisas gemensamt i mindre grupper.
– Utgångsläget är att om du kommer som barn till Borgå så kan du inte vårt språk och mycket handlar om att få de språkliga grunder och kunskaper för att så att säga kastas in i den vanliga gruppen i den grundläggande utbildningen.
Ingen svensk förberedande undervisning i Sibbo
I Sibbo får ukrainska elever för tillfället förberedande undervisning i finska skolor och grundläggande utbildning med stödåtgärder i svenska.
– De är så få och utspridda att vi inte har någon förberedande klass på svenska, säger undervisningschef Hannu Ollikainen.
Ollikainen ser närmast pragmatiskt på de två alternativen.
– Våra volymer är så små att det är väldigt svårt att säga vad som är bättre. Det är lika med ukrainare som med finska elever, att de kommer med olika bakgrund. Förberedande klass är säkert bättre för vissa, medan det kan vara väldigt effektivt för andra att börja i en vanlig klass.
Ollikainen nämner att kunskaperna i till exempel engelska varierar mycket bland eleverna, men att en elev som snabbt lär sig engelska också kan lära sig svenska eller finska snabbt.
De ukrainska eleverna i de svenskspråkiga skolorna får i bästa fall stöd när de behöver det.
– I mån av möjlighet, vi har inte så stora resurser att ge dem extra stöd för personalen måste också räcka till. I en liten skola kan det ställa till med problem, men erfarenheterna har varit olika, säger Ollikainen.
Med det avser Ollikainen att behovet av stöd inte är konsekvent. Vissa ukrainska elever är duktiga på matematik och ligger klart före skolans finländska elever.
Stor ålderskillnad mellan elever
I Sibbo är det förutom variationer i elevernas kunskaper också en bred ålderskillnad mellan de ukrainska eleverna, något som inte nödvändigtvis märks i språkundervisningen, men som i övriga ämnen talar för individuell undervisning.
– Det gör det problematiskt att ordna med förberedande undervisning på svenska. Jag tror inte riktigt att det är lyckat med en klass med förstaklassare till niondeklassare. Det är inte ändamålsenligt att undervisa en sådan klass, säger Ollikainen.
Dessutom skulle skolvägen bli längre för många elever. Ollikainen talar därför för den beprövade modellen som Niklas Grönroos har erfarenhet av, det vill säga undervisning i en vanlig klass.
– Många har klarat sig riktigt bra på det viset också. Jag säger inte att det automatiskt är ett dåligt alternativ det heller, säger Ollikainen.
Ollikainen ser att fler ukrainska elever i kommunens skolor skulle ge bättre möjligheter att höja kvaliteten på deras undervisning.
– Det skulle säkert vara bra med en lite större volym så kunde man kolla elevens individuella behov. Kanske delvis stödja eleverna på deras eget modersmål också, vilket skulle vara till nytta och simultanundervisning på svenska och ukrainska som har visat sig vara effektivt, säger Ollikainen.
Undervisning på finska eller svenska
Frågan om ukrainska och andra barn som anländer på grund av konflikter i hemlandet ska undervisas på svenska eller finska är komplicerad.
– Ett tryggt val när du kommer till Finland är att integreras på finska. Verkligheten är ju väldigt långt den att integreras du på svenska ska du också vara beredd att lära dig finska, speciellt om du tänker att du ska bli kvar i Finland, säger Lindström.
Kriget i Ukraina har fört med sig flera osäkerheter, bland annat hur länge kriget pågår och hur länge de som flytt stannar i landet.
– Idag är också rätt tydligt att många tänker att de ska tillbaka till Ukraina, att det här är en tillfällig period i deras liv. Då är det inte så jättestor skillnad om de lär sig svenska eller finska, säger Lindström.
Lindström betonar att många upplever att svenska är ett lättare språk att lära sig än finska och ur den synvinkeln är det lättare att integreras på svenska.
Däremot finns det ingen automatik i att kommuner skulle ordna förberedande undervisning på svenska, utan den ordnas i mån av möjlighet om någon begär det.
Läroplanen för den förberedande undervisningen är anpassad efter eleverna och skiljer sig från den läroplan som de finländska eleverna med svenska eller finska som modersmål följer.
Den förberedande undervisningen ska i princip omfatta 900 timmar, men kan vara kortare om eleven har förutsättningar att flytta till den grundläggande utbildningen.
– Då kan flytten ske när som helst, säger Lindström.
Lindström uppskattar att nio av tio elever går den förberedande undervisningen som då är ett läsår för att sedan fortsätta med vanlig skolgång.
– Det är nog vanligt att eleverna behöver extra stöd efter den förberedande undervisningen. De har nog inte hunnit anamma det finska eller svenska språket så att de inte skulle ha utmaningar att hänga med den normala undervisningen, säger Lindström.
Lindström förklarar att man i finska skolor talar om ”nivelvaihe”, det vill säga att man har separata stödåtgärder och klasser för olika stadier, något man har för avsikt att ta i beaktande också på svenska.
– Det har vi inte så stor erfarenhet av på svenska, men helt klart planerar vi extra stödåtgärder till nästa läsår för de som nu går den förberedande undervisningen på svenska för att de ska hänga med den i grundläggande utbildningen.