Start
Artikeln är över 3 år gammal

Ny utredning om Finlands beroende av Kina: Kritiska råvaror största geopolitiska risken

Finlands beroende av Kina är på medelnivå inom EU. Textiler, elektronik och råvaror för den gröna omställningen står högst på importlistan. Men vi måste diversifiera mera, varnar utredarna.

Kinas kommunistiska partis museum
Dubbla budskap från Kina. Det statliga narrativet är hotfullt och nationalistiskt, medan det ekonomiska budskapet är liberalt och välkomnande. Bild: Lehtikuva

Mikrochips, jordartsmetaller, mobiltelefoner, laptoppar – listan på produkter där Finland är beroende av import från Kina är lång. Och det är inte så konstigt, eftersom Kina är världens största exportör. Och allt beroende är inte heller skadligt.

– Det skulle verkligen vara underligt om Finland inte alls var beroende av Kina. Då skulle någonting vara fel, säger äldre ekonom Juuso Kaaresvirta på Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT).

BOFIT, Utrikesministeriet och Arbets- och näringsministeriet har gjort den hittills mest omfattande utredningen om Finlands beroende av handeln med Kina.

Man har exempelvis finkammat den snåriga tullstatistiken för att utreda hur stor del av vår import som egentligen är kinesisk. Hur många kinesiska komponenter innehåller till exempel en tysk bil som importeras till Finland?

Nina Vaskunlahti på UM
Understatssekreterare Nina Vaskunlahti på Utrikesministeriet säger att världen aldrig mer blir sig lik efter de senaste årens geopolitiska chocker. Bild: Lehtikuva

Vi exporterar för fyra miljarder euro till Kina, men importerar för 8,4 miljarder. Efter att Rysslandsimporten sinade har Kina blivit Finlands tredje största importland efter Tyskland och Sverige.

– Finland är inte mer sårbart än genomsnittet inom EU. Vi behöver inte vara nervösa, men det är alltid bäst att diversifiera när det gäller handelspartner, säger understatssekreterare Nina Vaskunlahti som presenterade rapporten på fredagen.

Kina har hittills inte gjort några investeringar i kritisk finsk infrastruktur

Utrikesministeriets utredning

Hälften av våra mobiltelefoner och två av tre laptoppar är gjorda i Kina. Det är klart att konsumenterna skulle drabbas om handeln skulle störas av någon anledning, konstaterar Vaskunlahti.

Enligt utredningen har Kina hittills inte gjort några investeringar i kritisk finsk infrastruktur.

De kritiska råvarorna finns ofta i färdiga elektronikprodukter som tillverkats utanför Kina, och syns därför inte alls i den finska tullstatistiken. Därför tror Finlands Bank att det verkliga Kinaberoendet är ännu större än det som framgår av utredningen.

USA och andra västländer har varnat Kina för handelssanktioner om Kina börjar ge Ryssland militärt stöd i kriget mot Ukraina. Det finns ingen snabb medicin mot Finlands Kinaberoende, även om man skulle få en förvarning om sanktioner i god tid.

Det enda vi kan göra är ett fylla på våra lager, säger expertpanelen. Det tar åratal innan inhemska eller svenska gruvor kan täcka vårt behöv av de kritiska jordartsmetallerna.

Börja resa igen

Timo Vuori på Finlands Näringsliv konstaterade att Kina talar med dubbla tungor: Det politiska narrativet försvarar Ryssland och talar om statlig styrning av ekonomin. Men det ekonomiska narrativet signalerar frihandel och öppnar famnen för investerare.

Det senare budskapet borde Finlands små- och medelstora företag ta till sig.

– De slutade resa till Kina under pandemin och nu har de inte vågat sig dit trots att restriktionerna lyfts och konkurrenterna redan är där, sade Timo Helosuo från det Finsk-kinesiska handelsförbundet.