Start
Artikeln är över 3 år gammal

Georgien drar tillbaka kontroversiellt lagförslag – demonstrationerna fortsätter ändå med krav på mer västinriktad politik

De styrande partierna i Georgien har beslutat att dra tillbaka ett lagförslag om ”utländska agenter”.

Demonstranter tar skydd bakom en barrikad.
Polis använde vattenkanoner och tårgas mot demonstranterna. Bild: EPA-EFE

Beslutet kom efter två dagars omfattande protester mot lagen som skulle ha lett till ett klart mer auktoritärt styre i landet.

”Som ett regeringsparti som är ansvarigt för varje medlem i samhället har vi beslutat att ovillkorligen dra tillbaka det här lagförslaget som vi stödde”, säger partiet Georgisk dröm i ett uttalande på sin hemsida. Partiet hänvisar till behovet av att minska på ”konfrontation” i samhället.

Parlamentet gav i tisdags lagförslaget sitt första godkännande. Efter det samlades tiotusentals demonstranter utanför parlamentet. Polisen använde tårgas och vattenkanoner för att skingra folkmassorna efter flera timmar av mestadels fredliga protester. På onsdagen återupptogs demonstrationerna.

”Vi fortsätter trots att lagförslaget dras tillbaka”

Georgiska oppositionspartier säger att de kommer att fortsätta att protestera mot regeringen trots att det styrande partiet har lovat att dra tillbaka det kontroversiella lagförslaget.

Oppositionen säger i ett gemensamt uttalande att så länge det inte finns några garantier för att Georgien går in för en pro-västerländsk kurs så kommer de här demonstrationerna inte att sluta.

Gruppen meddelade att en ny demonstration kommer att ordnas på torsdag kväll. Dessutom kräver man att de demonstranter som har gripits ska släppas.

Partiet Droa påpekar att protesten inte handlar bara om lagförslaget utan om det styrande partiet Georgisk dröms ryska natur. Det finns inget förtroende för dem eller deras ord, säger Droas grundare Helen Khoshtaria på Twitter.

Lagen skulle ha minskat på friheten

Lagen om ”utländska agenter” skulle ha inneburit begränsningar av pressfriheten och inskränkningar i individers frihet.

Enligt förslaget skulle icke-statliga organisationer (NGO) och oberoende medier som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet ha tvingats definiera sig som utländska agenter, eller riskera böter. En lång rad organisationer i Georgien som värnar om demokrati och mänskliga rättigheter får finansiellt stöd från utlandet, till exempel FN.

Oppositionen har beskrivit lagen som en ”lag i rysk stil” riktad mot regimkritiker. Lagen påminner om den lag från 2012 i Ryssland som använts för att slå ner på oliktänkande.

Oron har ökat för att Georgien – en tidigare sovjetrepublik – tar en auktoritär vändning och närmar sig Ryssland.

‒ Vi kan inte tillåta att vårt land blir proryskt, en rysk lydstat eller odemokratiskt. Vi har inget annat val: Antingen är Georgien demokratiskt eller så finns det inget Georgien, sa en av demonstranterna.

Georgierna ser inte med blida ögon på Ryssland, efter att Ryssland stödde separatister i de georgiska utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien på 1990-talet.

Poliser i kravallutrustning i Tblisi.
Kravallpolis ingrep mot demonstranter. Bild: EPA-EFE
demonstration

Källor: Reuters, AFP, Meduza