Närvårdarfacket Super och sjukskötarfacket Tehy kom för en knapp vecka sedan med nyheten om att vårdanställda får rejäla lönepåslag, mera än teknologiindustrin som vanligen slår fast maximinivån.
Det var i tisdags som den kommunala sektorn nådde ett avtal om den så kallade stupstocken i det kollektivavtal som förhandlades fram i fjol.
Enligt fackförbundens pressmeddelande blir löneökningen 13,2 procent på två år. Men där ingår också lokala potter och annat som inte kommer alla till godo.
Arbetsgivarorganisationen KT beräknar att de permanenta löneutgifterna i och med stupstocken i år ökar med en procent och 1,1 procent nästa år. Här talar vi om löneutgifter för arbetsgivarna, inte om hur mycket mera de anställda får i lön.
Förhandlingarna kring stupstocken ledde till att den löneökning som alla ska få steg från 1,5 procent till 2,2 procent i år, alltså med 0,7 procent. Den här löneökningen får alla som jobbar inom kommunerna och välfärdsområdena, oberoende av arbetsuppgift.
Engångsersättning räknas in
När man tittar närmare på uppgörelsen visar det sig att fackförbunden Super och Tehy lägger in mycket mera i sina uträkningar än själva stupstocken för att komma till löneökningen på 13,2 procent på två år.
De backar tillbaka till det som parterna kom överens om i fjol då de kommunalt anställda fick ett nytt kollektivavtal. De här två fackförbunden räknar också med de löneökningar som endast närvårdare och sjukskötare fick i uppgörelsen i oktober i fjol.
Tehy och Super räknar dessutom in engångsersättningen på 467 euro, den som betalas till alla kommunalt anställda i slutet av juni. Den är enligt Tehy och Super värd 1,1 procent.
De närvårdare som jobbar inom småbarnspedagogiken får ytterligare en engångsersättning på 120 euro, också den i slutet av juni. Den här summan finns också med i den procentuella höjningen i fackförbundens beräkningar – men den betalas endast ut till närvårdare på daghem.
– Som du märker är det här inte en lätt överskådlig helhet att informera om så att alla ska förstå, säger Supers intressebevakningsdirektör Anne Sainila-Vaarno.
Är det så att alla inte får en höjning på 13,2 procent, att en del kan få mindre än så, Anne Sainila-Vaarno?
– Och vissa kan få mera för där görs ändå lokala lösningar. De pengar som finns i den lokala potten ska användas och arbetsgivaren har ibland gett lite extra.
Sainila-Vaarno säger att fackförbunden i sitt gemensamma pressmeddelande kom ut med nationella medeltal, att läget kan variera mellan olika arbetsgivare.
– Det blir också lokala förhandlingar och lokala förhöjningar, med det är sådant som man aldrig kan garantera att man får. Det är bara vissa människor som får det, säger Tehys huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström från Raseborgs sjukhus.
Harmonisering av lönerna inom välfärdsområdena
Det som ytterligare påverkar att löneförhöjningarna fördelas olika mellan de anställda inom vården är harmoniseringen av lönerna inom välfärdsområdena.
Alla som jobbar inom samma välfärdsområde med samma arbetsuppgifter ska ha samma lön. Tidigare har lönen varierat mellan kommunerna.
Mycket tyder på att arbetsgivarna kommer att använda den lokala potten till att harmonisera lönerna inom välfärdsområdena eftersom de får fatta beslut om hur de här pengarna ska fördelas. Det här drar ner på den enskilda vårdanställdas löneförhöjningar eftersom de som tidigare har fått en lägre lön ska upp ur lönegropen.
De vårdanställda som jobbar inom den privata sektorn har ett eget kollektivavtal. Det förhandlas fram mellan fackförbunden Tehy och Super samt arbetsgivarorganisationen Hali. Förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för den här branschen förs senare under våren.