Sanna Marin anser att frågan om att bistå Ukraina med jaktplan bör kunna diskuteras också i Finland. Marin kom ändå inte med några löften, och betonade att inga beslut har fattats.
Om Finland vill hjälpa Ukraina med jaktplan måste en sådan insats förberedas grundligt i samarbete med USA. Finland kan överhuvudtaget inte skicka några plan till Ukraina utan amerikanskt tillstånd.
1. Finland har ju redan köpt nya jaktplan, när kan vi avstå från Hornet-planen?
Regeringen beslöt i december 2021 att låta ersätta Flygvapnets Hornet-plan med nya F-35-jaktplan. De första F-35-planen ska stationeras vid Lapplands flygflottilj i Rovaniemi från och med år 2026. Då kan Flygvapnet stegvis börja fasa ut Hornet-planen, såvida det inte blir några förseningar.
Frågan är om försvarsledningen är beredd att avstå från ett endaste Hornet-plan innan det finns ersättande F-35-plan att tillgå.
Utrikespolitiska institutets direktör Mika Aaltola bedömde i en intervju för Yles program Morgonettan i lördags att Finland inte kan avstå från några Hornet-plan omedelbart. Finland måste i första hand trygga den egna försvarsförmågan, och där spelar Hornet-planen en central roll.
Därför skulle det vara viktigt att Finland agerar tillsammans med andra större länder, som kan ställa upp med både plan, beväpning, logistik, service och utbildning av ukrainska piloter.
Övergången från Hornet till F-35 kräver noggrann planering och resursering, då Flygvapnet måste utbilda piloter för F-35 och samtidigt upprätthålla den operativa förmågan med Hornet-planen.
Om tidtabellen håller ska alla nya F-35-plan vara levererade år 2030, och då kan Flygvapnet avstå från Hornet-planen helt och hållet.
2. Vad händer med Hornet-planen då de tas ur bruk?
Det här beror på i vilket skick planen är. Biträdande direktören för Försvarsmaktens logistikverk, ingenjörbrigadgeneral Juha-Matti Ylitalo uppgav nyligen i en intervju för Helsingin Sanomat att åtminstone en del av planen sannolikt kommer att skrotas.
Sådana plankomponenter som är i tillräckligt gott skick kan säljas vidare som reservdelar. Några plan kommer sannolikt också att ställas ut på museum eller vid Flygvapnets baser.
Enligt Ylitalo har Flygvapnet ett detaljerat schema, som bestämmer hur länge varje plan kan användas. Ylitalo bedömer att planen överlag kommer att vara relativt slutkörda då de tas ur bruk i början av 2030-talet.
Då infinner sig frågan om hur många plan som fortfarande är såpass driftsäkra och slagkraftiga att de kan göra nytta i Ukraina.
3. Hur stor nytta kan Ukraina ha av jaktplanen?
Västerländska jaktplan skulle kunna ge Ukraina bättre möjligheter att stoppa det ryska anfallet och återta de ockuperade delarna av Donbass-regionen och Krimhalvön, men allt beror på antalet plan och hurdan beväpning som följer med.
Flygvapnets Hornet-plan har mångsidig beväpning för både luftstrid och markangrepp, men all sådan beväpning och ammunition är dyrbar. Strax efter den ryska invasionen beslöt regeringen att snabbt låta fylla på försvarets ammunitionslager och där ingår också precisionsvapen för Hornet-planen för hundratals miljoner euro.
Att utbilda tillräckligt många ukrainska stridspiloter, som behärskar planens egenskaper och beväpning, kräver också mycket tid och resurser.