Småbarnspedagogen Elisabeth Räfsbäck tar fram en bok medan Liam Nordlund, Helmi Ström, Alex Ramos Maldonado och Artemijs Kuzmenkovs väntar med spänning.
Det här är vardag på Näsby daghem i Närpes där barnen dagligen får lyssna på högläsning. Ibland kan det vara planerade sagostunder, ibland mer spontana.
– Barnen vill att vi ska läsa. De begär att kan du läsa den här boken för mig och då kommer ofta någon annan med, säger Räfsbäck.
– Barnen lånar själva böckerna på bokbussen som besöker oss varannan vecka. De vet själva vilken bok de har valt på bokbussen och därför vill de gärna höra just den boken.
Även om sagostunderna ofta kan vara spontana är det väldigt viktigt med att också planera högläsningen. På daghemmet finns barn med olika hemspråk och deras kunskaper i svenska kan variera ganska mycket.
– Man behöver de planerade stunderna så att varje barn ska få det de behöver för sin språkutveckling, säger småbarnspedagogen Lise-Lotte Lund.
Planering vanligare i Finland, mer spontant i övriga Norden
Enligt en undersökning som forskare vid bland annat Åbo Akademi och Högskolan Dalarna i Sverige har gjort, får barn i finländska daghem lyssna på mer högläsning än sina kompisar i de andra nordiska länderna.
Sofie Tjäru, universitetslärare och doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi berättar att skillnaden mellan länderna är att man i Finland planerar läsningen medan den sker mera spontant i de andra länderna.
– Det i sig är inte illa, men om det alltid är bara den här spontana läsningen att man inte har valt en bok med omsorg och man har ingen tanke med det så är det väldigt många tillfällen till lärande som går förlorade, säger Tjäru.
Tjäru säger att de planerade lästillfällena har ett värde och både vid utbildningen för lärare inom småbarnspedagogiken och ute på fältet borde man tänka på hur man högläser för barnen och varför.
Enligt Tjäru visar tidigare forskning att högläsning har stora fördelar. Det är inte bara läsningen i sig utan samtalet kring det lästa, kring böckerna och bilderna, som bidrar till att till exempel utveckla ordförrådet.
– Man kommer i kontakt med nya ord som finns i böckerna och har man dessutom chans att tala om böckerna så kanske man tar orden i aktiv användning.
Tjäru lyfter också upp det sociala i att lyssna på andras åsikter och att upptäcka glädjen i att läsa.
– Det hör till småbarnspedagogiken att man ska väcka intresse för skriftspråk. Och att bli bekant med hur skrivet språk låter.
Vill väcka bokintresset
Enligt Lise-Lotte Lund på Näsby daghem är det viktigt att böckerna finns tillgängliga för barnen och att man på olika sätt låter barnen fundera på vad som hände i boken.
– Vi brukar måla mycket efteråt så att de får utlopp för sina tankar, konstaterar Lund.
– Vi ser vilka tankar som väcks hos barnen och nu just håller vi på med ett tema som handlar om känslor. Känslor är något som kommer fram i alla böcker, säger i sin tur Räfsbäck.
Räfsbäck hoppas att de kan väcka barnens bokintresse.
– För väcker vi det så är det något man har glädje av hela livet.