BRYSSEL Det är produktionsmålen för fem olika gröna energisektorer som har väckt mest debatt inför lanseringen av den utlovade nollutsläppsplanen (Net Zero Industry Act).
Förslagen ses som ett direkt svar på den jättestora amerikanska IRA-miljölagen som innebär subventioner till den amerikanska gröna teknologisektorn på 369 miljarder dollar.
Men också som ett motdrag till Kinas frikostiga utdelning av statsstöd för sin motsvarande sektor.
Enligt den läckta EU-planen vill kommissionen att minst 40 procent av den rena energitekniken ska vara producerad inom unionen vid år 2030.
Det skulle gälla solenergi, vindturbiner, värmepumpar, batterier och vätgasproduktion.
Då det handlar om sektorer där EU redan har ett starkt kunnande, det vill säga vindenergi och värmepumpar, är kravet på europeisk framställning 85 procent.
Samtidigt föreslås också att man snabbar på utbyggnaden av fabriker som tillverkar denna gröna miljöteknik.
Samma protektionism som EU anklagar USA för?
De läckta uppgifterna är inte nödvändigtvis det slutliga förslag som EU-kommissionen lägger fram. Men de har redan väckt kritik, bland annat från forskare vid den ekonomiska tankesmedjan Bruegel i Bryssel.
De kallar planen skamlöst protektionistisk.
Det behövs en bred uppsättning av handelskumpaner för att klara övergången
I ett inlägg skriver de att det visserligen är bra att minska beroendet av Kina. Men de föreslagna åtgärderna kommer inte att göra den gröna omställningen i Europa snabbare, utan snarast försvåra den.
Det faktum att EU-länderna för tillfället bara producerar tio procent av den teknologi som behövs för solpaneler, är ett exempel på hur knepiga kraven på EU-produktion kommer att bli.
Det behövs en bred uppsättning av handelspartner för att klara övergången till ren teknologi, argumenterar man.
Liksom Kina och USA, gör EU det nu klart att man inte är intresserad av att importera ren teknologi, ens från länder som kunde producera den till klart lägre kostnader, skriver Bruegel-forskarna.