– Viljan fanns hos förra regeringen. Fortfarande har målet om klimatneutralitet stöd hos de flesta partierna, men har vi medlen att nå det? frågar Kaisu Kosonen, klimatexpert på Greenpeace.
Flera miljöorganisationer kräver att nästa regering tar itu med smärtpunkterna på vägen till koldioxidneutralitet 2035. Smärtpunkterna är: skogs- och jordbruk, markanvändning, trafik och konsumtion, dit även maten hör. Det planerade klimat matprogrammet behövs, men det väntar vi fortfarande på, påpekar Greenpeace.
Åtgärder som Greenpeace föreslår är bland annat höjd skatt på fossila drivmedel för uppvärmning och arbetsmaskiner, avskaffande av torvindustrins skattestöd och stödet för förbränning av fast biomassa och avfall. Dessutom borde återbäringen av energiskatterna inom lantbruket avskaffas.
Naturens utarmning stannar inte upp
Finland har förbundit sig att stoppa naturens utarmning till år 2030 enligt de åtgärder som föreslås i Kunming-Montreal avtalet som världens länder kom överens i december. Men den planerade nationella biodiversitetsstrategin hann inte förverkligas under Marin-regeringen.
Enligt utkastet borde ytterligare 630 000 hektar skog skyddas, av dem är ungefär en halv miljon hektar statens mark. Mest bråttom är det med skyddet av gamla, orörda skogar.
För det behövs, enligt Finlands Naturpanel, en finansiering som uppgår till 0,5–1 procent av bnp. Det betyder att finansieringen borde tiofaldigas från i dag. Panelen har också föreslagit att Finland stiftar en Naturlag som motsvarar Klimatlagen. Det här förslaget får bifall av Vänstern, SDP och De Gröna. SFP och Samlingspartiet tar inte ställning till frågan, medan de övriga säger nej i den enkät Greenpeace har gjort.
De frivilliga skyddsprogrammen METSO och Helmi är etablerade och fungerande medel förverkliga återställande och skydd. De godkänns också av alla politiska partier.
Men räcker det?
Kolsänkan måste stärkas annars betalar vi
Finland kommer att ha betydande utmaningar med att uppfylla de klimatåtaganden för perioden 2021 – 25 som EU kräver av varje lands marksektor. Det här eftersom vår kolsänka håller på att förbli otillräcklig. Våra skogar upptar inte tillräcklig koldioxid för att kompensera för vår övriga markanvändning.
Finlands Miljöcentral (Syke) varnar för att tillräckliga åtgärder för att stärka kolsänkan inte tagits.
EU har ställt upp landsvisa, bindande, skyldigheter för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) för perioderna 2021-2025 och 2026-2030. För perioden 2021-2025 är Finlands andel 29 miljoner koldioxidekvivalent ton per år, alltså utsläpp av alla växthusgaser omräknade i koldioxid. Den nivån kan komma att ändra till mellan 19 och 33 miljoner ton ifall mätresultaten förändras.
Skogarna i Finland har varit en nettokolsänka under hela den tid som växthusgaserna har statistikförts (1990–2021). Kolsänkan har dock tydligt minskat på 2010-talet jämfört med nivån på 1990- och 2000-talen. Orsaken till detta har i synnerhet varit att trädbeståndets volymtillväxt har minskat och avverkningen ökat, vilket också delvis har minskat trädbeståndets volymtillväxt. Dessutom har de organiska markernas utsläpp från marken ökat enligt den senaste bedömningen, särskilt på 2010-talet.
– Det finns en betydande risk att Finland blir tiotals miljoner koldioxidekvivalent ton efter den nivå EU angett för perioden 2021-25. Så sker i synnerhet ifall avverkningarna hålls på nuvarande höga nivå eller till och med ökar, konstaterar ledande forskare Sampo Soimakallio från Finlands Miljöcentral.
Skog avverkas på förhand
Därför uppmanar forskarna nu att kolsänkan bör ökas med tillräckligt effektiva medel. De borde tas i bruk så snabbt som möjligt för att undvika föregripande avverkningar, alltså att skogsägare låter avverka skog ”så länge det är tillåtet”.
De styråtgärder som forskarna Soimakallio och Sampo Pihlainen föreslår är av tre slag: juridiska, ekonomiska och baserade på information.
Med hjälp av lagstiftning kan ett gränsvärde anges och sedan övervakar myndigheterna att det inte överskrids. De ekonomiska styrmedlen är skatter, stöd eller utsläppsrätter. Det tredje sättet att påverka är informationskampanjer och rådgivning för skogsägare.
Exempel på de här styrmedlen är markanvändningssektorns klimatplan (MISU), Nationella skogsstrategin 2035 och skogsekonomins tidsbestämda bonus system (METKA)
De här åtgärderna är det bråttom med, betonar forskarna.