Satellitbilder tas av alla odlingar ungefär var fjärde dag och så går en robot igenom dem, berättar Karlebybon Åke Möller som jobbar på livsmedelsverket och har lett satellituppföljningsprojektet sedan 2020.
– Vi följer upp aktivitet på alla jordbruksskiften i hela landet, det finns cirka en miljon jordbruksskiften i Finland. Vi laddar ner, analyserar och ser om villkoren (för stödansökningarna) uppfylls, säger Möller.
Ekobonden Pauliina Holmqvist i Karleby känner sig uppgiven.
– Det här är på så många plan så väldigt långt ifrån det verkliga arbetet. Det kallas monitorering, alltså att man är betraktad hela tiden, man vet inte om det och det är inte en människa utan AI som gör det. Det känns jättebeklämmande, säger Holmqvist.
Inga personer men 34 växtgrupper kan urskiljas
Satelliterna som används är EU:s Sentinel 1 och 2, och de har producerat bilder sedan 2016. Hittills har bilderna använts för att till exempel se på skogsbränder, oljeläckage till havs eller översvämningar. Bilderna är också tillgängliga för allmänheten via webben.
Bilderna ser ungefär ut som vanliga flygfoton men man kan inte urskilja till exempel bilmärken eller enskilda personer för upplösningen är så pass dålig, enligt Möller.
– Men förändring syns ganska bra. Om man till exempel slår ett skifte, gör ensilage, så att gräset så att säga försvinner syns det jättebra. Vi kan ännu inte skilja på vete, korn och havre utan det är en grupp. Vi har 34 olika växtrgrupper vi skiljer på för tillfället.
Exempel på grupper är säd, baljväxter och gräs.
Robot skickar utredningsbegäran
Mängden bilder kommer att uppgå till cirka 50 terabyte per år enbart i Finland.
– Det är enorma mängder, en laptop har ungefär en terabytes skiva så det är 50 laptoppar.
Själva analysen kommer att göras av en robot. Möller och hans kollegor har tränat roboten att känna igen tecken på vad som är ett plöjt fält, ett gräsfält, ett tröskat fält och så vidare.
Den jordbrukare som vill ha stöd under nya stödperioden som börjar i vår behöver ladda ner en app och dit kan det komma utredningsbegäran ifall roboten anser att något inte stämmer.
Tanken är att systemet inte ska innebära extra jobb för bönderna. Så länge de sår och skördar normalt ska roboten inte missta sig och skicka påminnelser i onödan.
Men om roboten envisas med att något inte är som det ska?
– Man (bonden) får då ge feedback. Odlaren kan ta en bild, till exempel om han har vall med hästar och vi säger att det inte ser ut att ha hänt någonting, Men så tar han bild och skickar till oss. Då ser vi att det har betats och att allt är okej.
Varför behövs den här förändringen?
– Jag vet inte varför den behövs egentligen men från EU har det kommit krav på att man ska kunna följa upp mer. Och att det ska vara jämlikt och alla ska vara med i systemet. Det här är ett sätt att kolla att det som ska ske också händer där på åkern. För det är det som utbetalningen baserar sig på, att man har gjort något och får en kompensation, säger Möller.
Mer jämlikt då alla gårdar följs upp
Hittills är det ungefär fem procent av gårdarna som har fått besök från NTM-centralens inspektörer, men nu blir det nästan 100 procent av gårdarna som granskas på det här sättet.
– Jag tycker det är jämlikare, nu kollar vi att alla gör det som ska göras. Det borde leda till att de som gör allt som man ska får det de ska få. Då går det inte skattepengar till fel fickor.
Enligt Möller har det ändå inte varit något utbrett problem att det skulle bli fel i utbetalningarna.
– Men man vill ha alla medlemsländer på samma nivå, monitoreringen gäller alla.
Men blir det inte lite övervakningssamhälle?
– Det har vi på sätt och vis haft sedan 2016. Så det är inte något nytt utan ett nytt användningsområde. Skogsbruket har använt det i flera år för att söka olaga avverkningar och sådant.
Möller påminner om att samhället också kontrollerar annat, till exempel ska studerande visa upp studiepoäng för FPA för att få studiestöd.
– Och vi arbetar med det här så att det inte ska bli för invecklat och överväldigande. Att det är överskådligt på något sätt.
En present ingen ville ha
Jordbruket är i dag väldigt beroende av stöd, påpekar Pauliina Holmqvist och säger att det samtidigt, via ett otal regler, har blivit väldigt invecklat att erhålla stöden.
En följd av monitoreringen är att stödansökan kan ändras långt in på hösten, till oktober, och det i sin tur innebär att en del av stöden kommer att betalas ut först 2024.
– Det är ingen från jordbrukarkåren som har bett om att få göra ändringar jättesent i sin ansökan. Utan det är något vi fått i present och sedan får man käftsmällen att därför kan vi inte betala ut era stöd i tid. Och det är inget man blir glad åt.
Hoppas jordbruket ingår i regeringsförhandlingarna
Enligt Holmqvist blir det om möjligt mer knapert än vanligt för bönderna under nya stödperioden.
– Stöden blir troligen också mycket mindre, kanske 10 procent. Var ska vi hitta de pengarna när dessutom bränslekostnaderna har stigit.
Holmqvist håller med om att tekniskt sett är systemet nu mera jämlikt, alla granskas på samma sätt. Men hon efterlyser mer långtgående förändringar när det gäller jordbrukets framtid.
– Det är jättesvårt att göra femårsplaner för sitt företag när man lever ur hand i mun och det finns ingen landsbygdsutveckling för tillfället.
Hon hoppas på att jordbruket och dess situation blir en fråga i regeringsförhandlingarna. Det gäller lönsamhet, förhållanden och konkurrenslagstiftning.
– Vi är i klistret och det blir inte bättre så här. Politiken måste stöda oss, annars finns det inget jordbruk, inga inhemska produkter att köpa i butiken. Vi borde komma till att vi inte skulle vara så stödberoende, men det är vi nu. Så därför borde politiken hjälpa oss att åtnjuta stödet.