Både prognosen för eurozonen och EU som helhet justeras uppåt i Europeiska kommissionens vårprognos. Kommissionen väntar sig nu att EU:s ekonomi växer med 1,0 procent år 2023 och 1,7 procent år 2024. Inom eurozonen, alltså bland länderna som infört euron som valuta, väntas tillväxten landa på 1,1 procent år 2023.
Prognosen för Finland förblev oförändrad: Finlands BNP väntas växa med 0,2 procent år 2023 och 1,4 procent 2024.
Inflationen för euroländerna väntas landa på 5,8 procent år 2023 och 2,8 procent år 2024, något högre än i den förra prognosen.
Ljusnande utsikter sedan hösten 2022
Europeiska kommissionen publicerar sina prognoser fyra gånger om året. Omfattande prognoser publiceras på hösten och våren, och mellanprognoser på vintern och sommaren.
Den dystraste prognosen efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina publicerades hösten 2022. Då ledde osäkerheten kring chockerna som anfallskriget påbjöd Europa till utbredda recessionsrädslor, och en blygsam tillväxtprognos på 0,3 procent för 2023.
Den nypublicerade vårprognosen är nu andra gången i rad som ljusnande siffror publiceras. Bland annat tack vare de sjunkande energipriserna förutspår man nu också att medlemsländerna kan börja fasa ut stödåtgärder och minska trycket på sina offentliga finanser.
EU undvek recession med nöd och näppe
Även om Finlands ekonomi officiellt befann sig i en recession vid årsskiftet så verkar EU som helhet ha lyckats undvika det. Enligt preliminär statistik såg EU en tillväxt på 0,3 procent det första kvartalet, och eurozonen en tillväxt på 0,1 procent.
”Den europeiska ekonomin är i bättre form än vi räknade med i höstas. Tack vare målmedvetna ansträngningar för att stärka vår energitrygghet, en anmärkningsvärt hållbar arbetsmarknad och lättande leveranssvårigheter undvek vi en lågkonjunktur under vintern” säger Paolo Gentiloni, EU-kommissionären för ekonomi i ett pressmeddelande.
Inflationen besvärlig, löner växte långsammare än priserna
Gentiloni säger också att inflationen visade sig vara besvärligare än väntat. Påpekandet styrks av att inflationsprognosen justerades uppåt med 0,2 procentenheter för 2023.
Arbetslösheten i EU låg i mars på rekordlåga 6,0 procent. Avigsidan med den låga arbetslösheten hittar man dock vid inflationen, lönerna har växt mindre än priserna.
I prognosen uttryckte man också en förnyad oro på grund av den senaste tidens oroligheter i bankvärlden. En fortsatt inflation kunde förvärra krisen i och med att hushållens relativa köpkraft sjunker.
”Även om farhågorna för en recession har skingrats så är den ekonomiska osäkerheten fortsättningsvis hög. Vi måste förbli vaksamma”, sammanfattar Gentiloni.
