Samlingspartiets partiordförande, regeringsförhandlaren Petteri Orpo har som mål att nästa regering ska balansera ekonomin med sex miljarder euro på fyra år.
Inga konkreta förslag finns än så länge på bordet, men flera av de förhandlande partierna har tidigare flaggat för att skära i bostadsbidraget.
Bostadsbidraget består i dag av det allmänna bostadsbidraget för hushåll eller personer i arbetsför ålder, och ett bostadsbidrag för pensionstagare. Det är snarast det allmänna bostadsbidraget som har varit under lupp.
Flera vill se reform
Samlingspartiet listade i sin skuggbudget i fjol att utgifterna för bostadsbidraget kan skäras ner med ungefär en halv miljard euro. Frågan är hur det skulle göras.
Strax före riksdagsvalet skrev till exempel Petteri Orpo i en bloggtext att partiet vill satsa på utbildningen och att studerande också framöver ska få allmänt bostadsbidrag.
Kristdemokraterna skrev i sin skuggbudget att utgifterna för det allmänna bostadsbidraget borde minskas med 300 000 euro om året.
Kristdemokraterna talar för att slopa de reformer som gjordes i bostadsbidraget år 2015. Efter det har endast inkomsterna och inte egendomen inverkat på möjligheter att få bostadsbidrag.
Sannfinländarna har också flaggat för en förnyelse av bostadsbidraget men exakt hur den skulle genomföras förblir oklart. Partiet motiverar en förnyelse med att nuvarande modell passiverar, den motiverar inte till att ta emot arbete.
Svenska folkpartiet har inte uttryckt en klar ståndpunkt gällande bostadsbidraget, men talar för en förnyelse av den sociala tryggheten som en helhet.
Svensk Ungdoms ordförande Julia Ståhle säger att partiets ungdomsorganisation för sin del har talat för att göra bostadsbidraget individuellt, att till exempel sambons inkomster inte skulle påverka en persons möjligheter att få bostadsbidrag.
Sakkunnig är skeptisk
Mikael Nygård som är professor i socialpolitik vid Åbo Akademi är skeptisk till att skära i bostadsbidraget.
Enligt honom är det många familjer som har svårt att få pengarna att räcka till. Hyror och övriga boendekostnader är höga på många håll i dag.
– Att beskära den rättigheten för till exempel vissa typer av låginkomsthushåll kan nog ha väldigt allvarliga effekter för dem som det berör, rent ekonomiskt och socialt. Jag tycker inte att det låter som en vettig utväg, säger Nygård.
Nygård ser bostadsbidraget som ett komplement till utkomststödet. Båda är behovsprövade sociala bidrag, men bostadsbidraget är mer flexibelt.
KD vill återinföra bostadstillägget för studerande
Kristdemokraterna talar för att återgå till att betala bostadstillägg för studerande i stället för att låta dem få allmänt bostadsbidrag.
Studentkårernas förbund protesterar. Viceordförande Pauliina Röykäs förklarar att Juha Sipiläs regering sänkte studiestödet samtidigt som bostadsbidraget ökade. Nu finns inget löfte om att höja studiestödet tillbaka till den nivå det hade före reformen år 2017.
Professor Mikael Nygård ser för sin del ingen nytta med att sluta betala allmänt bostadsbidrag till studerande.
Att återinföra ett bostadstillägg skulle snarare öka på byråkratin, eftersom studerande enligt Nygård inte klarar av att betala hyran utan att få bidrag.
Nygård säger att utvecklingen snarare har gått i motsatt riktning, att slå ihop olika bidragsformer.