Då välfärdsområdena inledde sin verksamhet i början av det här året fördes kostnaderna från kommunerna, som tidigare hade hand om social- och hälsovården, över till välfärdsområdena. De flesta välfärdsområdena i Finland hade ett underskott på tiotals miljoner euro i början av året.
För Västra Nylands välfärdsområde är underskottet nu cirka 70 miljoner euro. Den här summan ska täckas under de kommande tre åren 2024–2026.
Kostnaderna måste dämpas och tjänstemännen och politikerna inom välfärdsområdet har gjort upp en lista för hur kostnaderna i ett första skede ska skäras ned. Det ska också göras olika utredningar för hur det går att spara mera.
I ett första skede ska välfärdsområdet spara 15 miljoner euro år 2024. Det här är ungefär en tredjedel av åtgärderna som behövs för att skära ner inom basservicen. Ytterligare utredningar ska göras för att balansera ekonomin.
Välfärdsområdets styrelse godkände de här åtgärderna på sitt senaste möte den 12 juni.
Mera privat hemvård och hemvård på distans
Inom tjänster för äldre ska välfärdsområdet satsa på betydligt mera privata serviceproducenter inom hemvården. En ökning av de privata serviceproducenterna inom hemvården från 15 till 40 procent kan enligt preliminära beräkningar spara cirka fem miljoner euro årligen. Det ska också underlätta utmaningarna med att hitta personal till hemvården.
Måtidstjänsterna inom hemvården utreds också i samband med konkurrensutsättningen av välfärdsområdets måltidstjänster. Olika kommuner har haft olika praxis. I Esbo levereras det varma måltider inom hemvården, men det görs inte inom de andra kommunerna i välfärdsområdet.
En fråga som ska utredas och som tros spara ganska mycket pengar är att utnyttja läkemedelsautomater och distanshemvård.
Ett rådgivningscenter för äldre inom välfärdsområdet utreds också.
Förändringar för vårdhem i Raseborg och Hangö
Inom boendeservicen ska välfärdsområdet satsa på att avveckla anstaltsvården och öka det gemensamma boendet.
Fyra enheter ska göras om till enheter för serviceboende med heldygnsomsorg. Två av enheterna finns i Raseborg; Tunahemmet i Snappertuna och Mariahemmet i Pojo. De två andra är servicecentret Iltarusko i Lojo och avdelningen Tyynelä i vårdhemmet Lindgården i Kyrkslätt.
Det gemensamma boendet ska enligt planerna öka i Servicehuset Nova i Hangö, Mariahemmet i Pojo och Tenala-Bromarv servicehem i Raseborg, i Kyrkslätts servicehus och i Leva och bo-seniorcentralen i Sökö i Esbo.
De här förändringarna i vårdhemmen för äldre ska spara mellan en halv och en miljon per år.
Välfärdsområdet ska också satsa på att anställa flera omsorgsassistenter. Omsorgsassistenter sköter de mer praktiska sysslorna eller grundomsorgen, men har inte hand om vård eller mediciner.
Raseborgs sjukhus granskas
Framtiden för Raseborgs sjukhus har redan tidigare diskuterats och i listan på välfärdsområdets sparåtgärder sägs att ”Raseborgs sjukhus bedöms vara ett särskilt granskningsobjekt”. Det här ska göras i samband med att nätverket av sjukhustjänster behandlas.
Det har tidigare lyfts upp att Raseborgs sjukhus som nu hör till HUS kunde omorganiseras i samarbete med välfärdsområdet.
En annan sak som utreds är att utvidga hemsjukhusen och att mer än tidigare utnyttja det mobila sjukhuset Liisa.
Köpta tjänster inom barnskyddet granskas
Genom att stärka basnivån på tjänster för barn, unga och familjer har välfärdsområdet för avsikt att på lång sikt spara pengar från de tyngsta tjänsterna.
Det förekommer stora variationer i de köpta tjänsterna inom barnskyddet och om de hanteras bättre kan de årliga kostnaderna minskas med ungefär en miljon euro.
Det är svårt att rekrytera familjer inom familjevården och därför utreds möjligheten till att utöka antalet köpta tjänster för att stärka familjevården. Då skulle det bli möjligt att minska på de tunga anstaltstjänsterna.
Personer med funktionshinder anställer egna assistenter
Inom funktionshinderservicen är planen att utveckla den personliga assistansen enligt arbetsgivarmodellen.
Det innebär att en person med svår funktionsnedsättning avlönar assistenten själv och välfärdsområdet ersätter lönekostnader, avgifter och andra nödvändiga utgifter.
Om det här lyckas kan de årliga kostnaderna minska med en ungefär en miljon euro.
Om välfärdsområdets egna boendeserviceenheter används i högre utsträckning än nu kan det spara en och halv miljon euro per år.
Om hanteringen av de köpta tjänsterna optimeras kan det spara en miljon euro per år.
Längre öppettider vid hälsostationernas jour utreds
En utvidgning av jourernas öppettider utreds som bäst.
I Kyrkslätt har hälsostationen akutmottagning under kvällar och veckoslut och där har invånarna använt sig mindre av primärvårdstjänsterna vid HUS samjour än på annat håll inom välfärdsområdet. Däremot finns det ingen skillnad i användningen av jouren inom den specialiserade sjukvården.
Om det visar sig ekonomiskt lönsamt kan det bli aktuellt med utvidgade öppettider också inom andra hälsostationer i välfärdsområdet.
Om hälsostationerna kan ta vårdansvar för patienterna längre än det nu görs kan det minska kostnaderna för den specialiserade sjukvården.
Planen är att utveckla servicehelheterna tillsammans med HUS så att tjänsterna på basnivå och nära invånarna ska räcka till för fler. Det här görs redan nu genom distanssjukvård.
Pilotförsöket med husläkare utreds också och genom det vill välfärdsområdet locka läkare från den privata sektorn att långsiktigt förbinda sig att vårda en viss befolkning.
Genom att förenhetliga it-systemet inom den öppna sjukvården och avstå från system som inte används aktivt kan man spara en halv miljon euro per år.
Servicesedlar inom munhälsovården
Välfärdsområdet utreder möjligheten att mera omfattande än tidigare ta i bruk servicesedlar inom munhälsovården. Välfärdsområdet och den öppna sjukvården utreder också kostnadseffektiva digitala lösningar.
För att minska på kostnaderna inom rehabiliteringstjänsterna har välfärdsområdet redan gått in för enhetliga kriterier för terapier för att spara på kostnaderna för köpta tjänster. Pengar sparas också genom att användningen av hjälpmedelstjänster förenhetligas.
Inom mental- och missbrukartjänsterna kan välfärdsområdet spara pengar genom att öka den egna serviceproduktionen. Då minskar användningen av tyngre boendetjänster och fördröjningsdagar inom HUS. Avgifterna för fördröjd förflyttning kan minska med mellan 0,3 och 0,5 miljoner euro.
För närvarande beviljar välfärdsområdet små belopp i utkomststöd till klienter som får utkomstsöd av Folkpensionsanstalten, FPA. Inom socialservicen för vuxna kan välfärdsområdet spara lite pengar genom att tillsammans med FPA precisera principerna för att bevilja utkomststöd.
Genom att konkurrensutsätta till exempel flytt- och städtjänster som beviljas med utkomststöd kan också kostnaderna minska något.
Förvaltningen kan spara mycket
Välfärdsområdet kan också spara en hel del pengar inom förvaltningen. Redan i år uppskattas att den allmänna förvaltningen blir mellan fyra och fem miljoner euro billigare än budgeterat. Möjligheten att effektivisera de olika funktionerna ska också utredas i fortsättningen.
Processerna för upphandlig kan göras mera effektiva och det ska enligt uppskattningarna spara 0,4 miljoner nästa år. Ekonomitjänsterna och e-tjänsterna kan spara en miljon euro nästa år.
Inom de digitala tjänsterna kan välfärdsområdet spara 1,7 miljoner euro nästa år genom att avstå från att använda system, avlägsna överlappning och minska antalet licenser.
Genom att förenhetliga och förnya klient- och patientdatasystemen kan välfärdsområdet på sikt spara flera miljoner euro, men nästa år går spara de endast några hundratusen euro.
Lokaler kostar mycket
Ett annat sparobjekt är fastigheterna där det på sikt går att spara mycket pengar genom att använda sig av färre byggnader och färre kvadratmeter.
Men ändringarna kan genomföras först efter en övergångsperiod på tre år. Välfärdsområdet har förbundit sig att hyra de fastigheter som övergick från kommunerna under tre års tid.
HUS borde också spara mera
Västra Nylands välfärdsområde föreslår att beredningsramen för HUS-sammanslutningens budget ska vara 2 201 miljoner euro nästa år. Det här är 52 miljoner mindre än i det förslag som kommer upp då HUS-sammanslutningens stämma ska ta ställning till budgetramen på torsdag den 15 juni.
HUS har hand om sjukhusen och den specialiserade vården i Nyland. HUS finansieras av de fyra välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors stad som i praktiken fungerar som ett välfärdsområde. Välfärdsområdena får i sin tur sin finansiering av staten.
Det råder meningsskiljaktigheter mellan välfärdsområdena och HUS om hur pengarna för år 2024 ska användas.
Det handlar bland annat om hur välfärdsområdenas stora underskott för i år ska täckas och hur mycket som ska dras bort från HUS budgetram.
Välfärdsområdenas utgifter till HUS ser ut att bli betydligt högre än vad välfärdsområdena har räknat med.
HUS medlemsavgift för Västra Nylands välfärdsområde för år 2024 är 628 miljoner euro. För Västra Nylands välfärdsområde leder det till ett underskott på omkring 25 miljoner år 2024.