Artikeln är över 3 år gammal

Kommer vi att se robotar på åkrarna i framtiden? Ja, det tror man vid forskningscentralen för sockerbetsforskning

Vid Forskningcentralen för sockerbetsforskning i Pemar finns Finlands första jordbruksrobot. Roboten sår frön och rensar sedan ogräs på åkrarna.

I samband med att Forskningscentralen för sockerbetsforskning firade 70 år visades också roboten upp och även hur drönare kan vara till hjälp på jordbruk

Sari Pulkkinen, praktikant vid Forskningscentralen för sockerbetsforsk­ning säger att intresset för roboten redan är stort bland jordbrukare.

– Det kommer nog att vara framtiden, kemiska bekämpningsmedel kommer att minska vare sig man vill det eller inte, säger Pulkkinen. Med roboten minskar behovet av bekämpningsmedel då den istället mekaniskt rensar ogräs.

Sari Pulkkinen bredvid en åker i Pemar.
Sari Pulkkinen, agrologstuderande vid Novia i Ekenäs och praktikant vid Forskningcentralen för sockerbetsforskning. Bild: Isabel Nordberg

Roboten sår fältet och efter det vet roboten exakt var fröet ligger, därefter kan den rensa ogräs.

– Det är ganska häftigt att se den på fältet, den är ganska långsam, men den kör och rensar dygnet runt.

En robot som arbetar på en åker.
Jordbruksroboten i Pemar är den första i Finland. Bild: Isabel Norderg / Yle

”Ett stort steg framåt”

Både Sari Pulkkinen och Arvo Ekman, fältchef vid Forskningscentralen för sockerbetsforskning, tror att det kommer att finnas robotar på åkrarna i framtiden.

Det är ett stort steg framåt att en maskin manövrerar sig själv på åkern, säger Ekman.

– Jag kan följa roboten på åkern med hjälp av en mobiltelefon. Det betyder att jag själv i praktiken också skulle kunna följa 10 robotar med hjälp av mobilen, medan det behövs en människa per traktor då man använder traktorer, säger Ekman.

Arvo Eklund framför en åker.
Arvo Ekman, fältchef vid Forskningcentralen för sockerbetsforskning. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Ersätter mänskligt arbete – särskilt effektivt vid ekojordbruk

Robotarna används redan på annat håll i Europa, men roboten vid Forskningscentralen i Pemar är den första i Finland.

Ekman påpekar att roboten fungerar särskilt bra för ekojordbruk på grund av att ekogårdar inte använder bekämpningsmedel.

– Roboten kan då göra det arbete som det nu behövs människor till.

Roboten är också fördelaktig med tanke på koldioxidutsläpp eftersom den fungerar med solpaneler, säger Ekman.

En stor traktor är dyrare än en robot

Ekman tror att utvecklingen går framåt snabbt. Om tio år tror han att priserna sjunkit och ännu effektivare och utvecklade maskiner finns på marknaden.

Hur dyr är en robot i nuläget?

– Ifall man köper en traktor så blir en stor traktor dyrare än en robot.

Drönarbesprutning vore fördelaktigt – men EU-lagstiftning tillåter ännu inte besprutning med drönare

Drönare används redan för besprutning i Kina och Japan, men i Europa är det ännu inte lagligt att använda drönare för besprutning.

I dagens läge är det däremot tillåtet att använda drönare för gödsling, men enligt Ekman används de främst inom skogsbruk.

– Drönare kommer man säkert att se mera av, då lagstiftningen tillåter det. De är rätt behändiga, säger Sari Pulkkinen.

Jordbrukare samlade på en åker i samband med ett jubileum.
Jubileet lockade många jordbrukare till Pemar, på bilden syns en av grupperna. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Just nu används drönare inom jordbruket, mestadels för att fotografera och lokalisera ogräs. Om man placerar en värmekamera på drönare kan man också lokalisera våt och kall mark på åkrarna.

Arvo Ekman säger att det också är en fördel att det inte blir däckavtryck på åkrarna ifall man använder drönare.

Jordbrukare: ”Jag skulle inte introducera robotar eller drönare på egen gård i nuläget, men kanske i framtiden”

Växtodlarna Glen Österås och Jan Lönnroth från Kimitoön har kommit till festligheterna vid forskningscentralen.

– Jag är egentligen mest intresserad av ifall det är några nya rön inom sockerbetsodlingen, säger Österås.

Jordbrukarna Glenn Österås och Jan Lönnroth framför en åker.
Växtodlarna Glen Österås och Jan Lönnroth från Kimitoön. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Lönnroth är särskilt intresserad av hur drönarbesprutning fungerar.

Är drönare eller robotar något ni kunde tänka er använda på era egna gårdar?

– Det är kanske lite tidigt att säga, men säkerligen i framtiden. Kanske jag inte riktigt skulle introducera sådant på egen gård i det här skedet, utan främst bekanta mig med utbudet och höra mer om vad det är, säger Lönnroth.

Österås påpekar att det däremot börjar bli mer aktuellt med precisionsodling.

– Gödselpriserna har varit så höga, så ju mindre man kan gödsla desto fördelaktigare är det. Och genom precisionsodling kan man också odla på de områden där det finns mest potential, tillägger Österås.