Regeringen Orpos regeringsprogram för 2023–2027 går under namnet ”Ett starkt och engagerat Finland” och är 259 sidor tjockt.
Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna presenterade regeringsprogrammet på fredagen. Regeringsförhandlingarna pågick i sju veckor.
Här kommer en översikt av tio centrala frågor i regeringsprogrammet.
1. Klimatet och miljön: Bensinpriset ska inte stiga
Kapitlet om klimatåtgärder har titeln ”Ett Finland med ren energi”. Målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035 nämns inte i programmet.
- Regeringen förbinder sig till klimatlagen, och därmed målet att vara klimatneutralt 2035.
- Enligt regeringsprogrammet kommer Finland inte att nå EU:s klimatkrav 2021–2025, eftersom kolsänkan har minskat. Regeringen förbereder sig på alternativa åtgärder och kostnader.
- Finland ska fortsätta åtgärderna för att stärka kolsänkan. Finland ska samtidigt påverka EU så att unionen inte begränsar användningen av skogarna.
- Regeringens åtgärder får inte höja bensinpriset. Distributionsskyldigheten ska höjas stegvis till 22,5 procent år 2027, alltså en lägre nivå än den nuvarande planen att höja skyldigheten till 31 procent år 2027. Högre bensinpriser kompenseras genom att sänka bränsleskatten. Straffavgiften ska sänkas för företag som bryter mot distributionsplikten.
- Regeringen vill fördubbla produktionen av ren energi. Enligt programmet behöver Finland mera kärnkraft. Finland ska främja vattenkraft, solenergi, bioenergi och vindkraft. Vindkraften ska samtidigt få nya skyldigheter för att ”öka acceptansen i samhället”.
- Regeringen ska främja den biologiska mångfalden bland annat genom att skydda gamla skogar som ägs av staten, skydda vattendrag och särskilt Skärgårdshavet, och återställa forsar. Skyddandet av skog ska bygga på frivillighet.
- Man ska få jaga skarv och vitkindade gäss. Säljakten till havs ska också underlättas, och Finland ska lobba för att man ska få sälja sälprodukter.
2. Jobben: Lättare att avskeda personal, ingen lön första sjukdagen – strejkrätten begränsas
Regeringen har som mål att uppnå en sysselsättningsgrad på 80 procent fram till 2031. Den sociala tryggheten reformeras så att systemet är enklare och i högre grad uppmuntrar till arbete.
- Arbetsgivare måste inte betala lön för första dagen då en anställd är sjukskriven.
- En ”saklig orsak” ska räcka som motivering för att upphäva ett arbetsavtal.
- Det krävs ingen särskild motivering för ett visstidskontrakt på under ett år.
- Kravet för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning skärps så att man ska ha arbetat i minst 12 månader. Stödet ska graderas, det vill säga stödsumman ska minska stegvis till 80 procent efter 8 veckor och 75 procent efter 34 veckor.
- Inkomstbeskattningen ska sänkas med omkring en halv miljard euro. Det sker främst genom arbetsinkomstavdrag och barnavdrag.
- Politiska strejker och sympatistrejker ska begränsas. Böterna för olagliga strejker ska höjas till minst 10 000 euro och högst 150 000 euro. En enskild anställd kan få böta 200 euro.
- Lokala avtal ska vara möjliga på lika villkor i alla företag. Eventuella förbud mot lokala avtal ska slopas.
3. Invandringen: Flyktingkvoten halveras, svårare att stanna i Finland
Integrationslagen ska ändras så att tyngdpunkten flyttas bort från invandrares rättigheter till deras skyldigheter och deras eget ansvar.
- Flyktingkvoten halveras till 500 personer per år.
- Invandrare måste lämna landet om deras arbetsförhållande avslutas och personen inte har hittat ett nytt jobb inom tre månader.
- Vid familjeåterförening måste personen som befinner sig i Finland vara åtminstone 21 år gammal.
- Inkomstgränsen för uppehållstillståndet höjs från cirka 1 300 euro till 1 600 euro i månaden.
- Invandrare ska få socialskydd på andra villkor än fast bosatta finländare.
- För att få permanent uppehållstillstånd kommer det att krävas att man bott sex år i Finland. Dessutom krävs ett språktest, två års tid i arbetslivet och ytterst korta perioder med sociala bidrag. Det ska ställas strängare villkor för klanderfritt beteende.
- Efter fyra års vistelse i Finland blir det ändå möjligt att få permanent uppehållstillstånd om man till exempel förtjänar minst 40 000 euro per år.
- Den internationella rekryteringen ska riktas in på grupper med särskilda kompetenser i Indien, Filippinerna, Brasilien och Vietnam.
4. Bidragen och skatterna: Lägre inkomstskatt, dyrare mediciner
- Inkomstbeskattningen ska sänkas med omkring en halv miljard euro. Det sker främst genom arbetsinkomstavdrag och barnavdrag.
- Bostadsbidrag ska inte längre betalas om man äger bostaden. Personer som har egendom för över 10 000 euro ska inte få fullt bostadsbidrag. Förvärvsinkomstavdraget på 300 euro slopas för det allmänna bostadsbidraget. Studerande ska få en egen modell som alternativ till det allmänna bostadsbidraget. Modellen ska uppmuntra till samboende och vara ekonomiskt attraktiv.
- Barnbidraget höjs för barn under 3 år. Bidragets ensamförsörjartillägg höjs och detsamma gäller familjer med många barn.
- Mervärdesskatten ska höjas från 10 till 14 procent för läkemedel, motion, kultur och inkvartering. Tv- och radioproduktion samt tidningar får behålla den sänkta skatten på 10 procent.
- Grundtryggheten ska reformeras till ett ”allmänt stöd”. Skyddet förenklas till tre delar, en del för levnadskostnader, en del för boende och ett sista stöd som kan fås enligt prövning.
- Utkomststödet ska bli mera förpliktande och tonvikten ska ligga på individens förmåga att klara sig självständigt. Nivån på utkomststödet och barnförhöjningarna ska granskas i samband med reformen.
5. Vården: Nu ska det sparas
Regeringen kommer att strypa till kostnadsökningen inom social- och hälsovården så att välfärdsområdenas finansiering blir lägre än tidigare utlovat.
- Kostnaderna ska dämpas med 1,4 miljarder euro till år 2027 och sammanlagt med 3 miljarder till 2031.
- Finland inför en terapigaranti för barn och unga.
- Vårdköerna ska förkortas med hjälp av privata läkarbesök som bekostas med högre ersättningar från FPA. Till det reserveras 335 miljoner euro.
- Skärpningen av antalet vårdare per klient till 0,7 skjuts upp till år 2028.
- Den nya funktionshinderservicelagen skjuts upp och träder i kraft först 2024. Lagens nya bestämmelser får maximalt höja kostnaderna med 100 miljoner euro.
6. Utbildningen: Bort med mobilen i skolan – flera skoltimmar
- En ny lag ska göra det möjligt att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolorna.
- Grundskolornas läroplan ska utvidgas och minimiantalet undervisningstimmar ska höjas med 2–3. Skolan ska få tilläggsfinansiering.
- Studiestödet ska reformeras. Inkomstgränserna kan höjas.
- Utländska studenter (utanför EES-området) ska betala avgifter som täcker hela utbildningen.
- Finansieringsmodellen för yrkesutbildningen ska förnyas.
- Regeringen ska höja satsningarna på forskning och utveckling till 4 procent av bnp år 2030.
7. EU-politiken: ”Finland först”
En central målsättning för den nya regeringen är att skärpa EU:s budgetdisciplin och strama åt invandringspolitiken.
- EU ska inte kunna stöda sina medlemsländer som hamnar i ekonomisk knipa. Målet är att återställa EU:s ”no bailout-princip”.
- ”I nuläget” motsätter sig Finland nya finansieringsinstrument på EU-nivå.
- En central målsättning för alla ministeriers EU-politik ska vara att främja och försvara Finlands nationella intressen.
- Rättsstatsprincipen inom EU ska stärkas genom att binda EU:s budgetmedel till att medlemsländerna respekterar rättsstaten, motverkar missbruk av budgetmedel och bekämpar korruption.
- Regeringen gör årligen upp en EU-strategi för att påverka frågor som är av intresse för Finland.
8. Svenskan: Gratis språkprov, integration på svenska
- Regeringen säkerställer tillgången till jämlika social- och hälsovårdstjänster på båda nationalspråken på alla nivåer. Sjukhusen i Borgå och Raseborg ska få kompetenscenter som ska trygga de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården.
- Integration ska vara möjlig på båda inhemska språken. Målet är att ungefär 5–10 procent ska integreras på svenska. Myndigheterna ska informera tydligare om att det finns möjlighet att integreras även på svenska och invandrare ska få välja på vilket språk de integreras.
- Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska och som utgör ett krav för statsförvaltningens personal ska vara avgiftsfria. Möjligheten att erbjuda dessa examina som en del av en högskoleexamen ska utredas.
- Svenskspråkig räddningsutbildning införs som en del av verksamheten vid Helsingfors räddningsskola.
9. Konsumtion: Starköl och mediciner i butikerna
- Starkare alkoholdrycker ska bli tillgängliga i matbutikerna, gränsen för alkoholhalten höjs från 5,5 till 8 procent. Regeringen ska utreda om matbutikerna skulle kunna sälja drycker på upp till 15 procent.
- Alkoholskatten höjs för starka drycker, men kan sjunka en aning för svagare alkoholdrycker.
- Det ska entydigt vara tillåtet att köpa alkohol från andra EU-länder och bestämmelserna ska förtydligas.
- Butikerna ska få möjlighet att sälja vissa av de vanligaste medicinerna.
10. Ny sametingslag, tåg till Åbo och slut på Veikkaus monopol
- En proposition om Sametingslagen ska föras till riksdagen redan i år.
- Staten ska satsa miljarder på infrastrukturprojekt. Stambanan ska förbättras, medan snabbtåget mellan Helsingfors och Åbo via Lojo ska börja byggas. Samtidigt ska kustbanan renoveras. Projektbolaget för Östbanan ”fortsätter sin verksamhet”.
- Spelbolaget Veikkaus monopolställning ska upphöra. Monopolet ersätts av en licensmodell år 2026.
- Rundradion (Yle) ska redovisa sin finansiering enligt aktiebolagslagen. Samtidigt ska Yles oberoende ställning stärkas. Yles ställning och finansiering ska behandlas parlamentariskt, alltså av alla riksdagens partier.
- Aktiesparkontonas övre investeringsgräns höjs till 100 000 euro. Regeringen utreder möjligheten att ge aktiesparkonton åt nyfödda, och en liten startsumma av staten.
- Regeringen vill främja öppen konkurrens inom spårtrafiken.
Rättelse 17.6.2023 klockan 15.13: Momsen på livsmedel är redan 14 procent, så ordet ”mat” ströks från de kategorier som får behålla en mervärdesskatt på tio procent.