Lag-EM i friidrott var ingen framgångssaga när det gällde biljettförsäljningen. Det fick varje tv-tittare bevittna på kameran svepte över den ödsligt tomma arenan.
– Det kändes väldigt dåligt, säger managern Jukka Härkönen, som har arrangerat hundratals internationella friidrottstävlingar, till Yle.
Det var första gången som lag-EM i friidrott arrangerades enligt nuvarande koncept.
Tidigare var de europeiska länderna indelade i flera divisioner, varav den högsta kallades för Superligan. Senast när lag-EM arrangerades, för två år sedan, tillhörde Finland den näst högsta divisionen. Där placerade sig Finland på en sjätte plats.
Normalt, som i år, måste ett land sluta bland de tre bästa i sin division för att ta sig till en högre nivå. Finland tog sig dock till den högsta divisionen eftersom antalet lag där utökades från åtta till sexton.
Det stora deltagarantalet innebar också att tävlingsdagarna förlängdes till fyra timmar.
– Vid tävlingar som pågår under en dag är målet att uppnå ett två timmars fönster där man samlar toppögonblick. Med den informationen i bakhuvudet är det nya systemet ett dystert koncept. Man måste vara ett riktigt friidrottsfreak för att orka sitta och följa med, säger Härkönen.
För stora skillnader
I flera europeiska länder är det helt enkelt inte möjligt att hitta en idrottare på internationell nivå för varje gren. Det leder till att nivåskillnaden i grenarna lätt kan bli stora.
Till exempel i damernas tresteg var det vinnande resultatet över 14 meter, men majoriteten av idrottarna hoppade under 13 meter. Liknande skillnader hittades i andra grenar och även på herrsidan.
– Tycker länderna i det europeiska friidrottsförbundet att den här tävlingen utvecklar friidrotten på något sätt? Tycker de att idrottarna kan dra nytta av tävlingen? Vilken funktion har tävlingen, frågar sig Härkönen.
Nu för tiden är friidrottskalendern full av stora tävlingar som gör att idrottare har möjlighet att försörja sig. I lag-EM finns det inga prispengar i potten, men ändå infaller den under en viktig tid på säsongen.
– Tävlingsarrangörerna för Ostrava (27.6) och Lausanne (30.6) är nervösa för hur många idrottare som klarar sig friska till tävlingarna. För dem är det viktigt att idrottare som drar mycket publik är fräscha när det är dags för tävling, säger Härkönen.
Rankningspoäng viktiga
För de idrottare som inte klarat kvalgränserna till VM var rankningspoäng från lag-EM viktiga. Men på grund av nivåskillnaderna tillhör lag-EM kategori B - det vill säga samma som till exempel Kuortane Games.
– Hatten av för idrottarna. Fast det inte fanns något att tävla för, så uppnådde vissa idrottare extremt bra resultat, berömmer Härkönen.
Hur ser framtiden ut?
Om Härkönen själv fick bestämma skulle lag-EM inte arrangeras i framtiden. Om hans önskan inte går i uppfyllelse skulle han i stället utöka antalet stafetter i tävlingen.
– Flera stafetter skulle ge tävlingen en viss extra gnista. Samtidigt skulle man kunna utöka antalet stafetter som påverkar rankningen.
Chorzóws uppenbara publikförlust är problematisk, särskilt om man ser till det faktum att Polen i många mått mätt är det bästa friidrottslandet i Europa.
Polen har vunnit den högsta divisionen två gånger, 2019 och 2021. Dessutom var Polen etta i Europa när det gäller medaljer och poäng vid förra årets VM i Oregon.
Härkönen tror inte heller att lag-EM skulle fylla läktarna utanför Polen.
Texten är en bearbetad översättning på Atte Husus artikel Tyhjyyttään kumiseva 55 000 katsojan jättistadion oli liikaa – yleisurheilun EM-joukkuekisa saa Jukka Härköseltä armotonta kritiikkiä för Yle Urheilu.