Under en värmebölja blir det snabbt allt för varmt inomhus också, och det uppstår ett behov av att kyla ner bostäder och arbetsplatser.
En grupp forskare i stadsfysik och planering av hållbart boende vid Tammerfors universitet påminner om att det vid sidan av luftkonditionering och kylande värmepumpar också finns hållbara lösningar utan el som hjälper oss att klara av de varmare somrarna.
”När man vill hålla hemmet svalt är det avgörande att förhindra att värmen tar sig in och att bli av med den värme som tagit sig in”, säger Jonathan Taylor, tenure track-professor i stadsfysik, i ett pressmeddelande.
I varmare länder är det vanligt att husen har fönsterluckor på utsidan av fönstren. De här luckorna kan stängas under den tid på dygnet när solen lyser som starkast och hindrar därmed solen från att värma upp husets insida.
Men även hos oss kan man använda samma metod genom att stänga fönster och dörrar, dra för gardinerna och fälla ner persiennerna.
Det är också bra att undvika att värma upp bastun samt att låta bli att använda ugnen och tvättmaskinen under värmeböljor.
Att vädra ordentligt eller rentav skapa korsdrag genom att öppna flera dörrar och fönster fungerar effektivt om temperaturen sjunker kvälls- och nattetid.
Forskargruppen påpekar ändå att det för tillfället är populärt att bygga hus med stora fönster som inte går att öppna och att den byggstilen gör det svårt att kyla huset med hjälp av den här metoden.
Beslutsfattarna kan motverka urbana värmeöar
Forskarna uttrycker oro över att många köper och installerar ineffektiva kylsystem utan att överväga hållbara alternativ. Om den här utvecklingen fortsätter kan den öka koldioxidutsläppen.
Jonathan Taylor säger att han inte motsätter sig värmepumpar men att man kunde göra mer i planeringsskedet för att minimera behovet och för att prioritera passiva lösningar.
”I Finland ser vi redan nu en topp i elförbrukningen under heta sommardagar, trots att det bara är en liten del av hushållen som har klimatanläggningar”, säger Taylor.
Forskarna lyfter också fram att beslutsfattarna har ett ansvar för den omgivande stadsmiljön nu när klimatet blir allt varmare.
En stad som är varmare än sin närmaste omgivning kallas en urban värmeö. Det här fenomenet kan man motverka genom reflekterande ytor – en ljus yta reflekterar mer värme än en mörk – och skuggande växtlighet.