Skärpta straff för olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. En ny typ av straffskärpning inriktad på våldsamma uppgörelser mellan kriminella. Hårdare straff för en del narkotikabrott och en helt ny bestämmelse om att det är straffbart att involvera minderåriga i brottslig verksamhet.
Det här är en del av det lagpaket som trädde i kraft i Sverige den första juli. Meningen är att trappa upp kampen mot de kriminella nätverken och skjutningarna och sprängningarna som de gör sig skyldiga till.
Samtidigt har regeringen meddelat att man vill införa så kallat vistelseförbud. Idén är att förbjuda personer som befaras främja ett kriminellt nätverks brottslighet att befinna sig i ett visst område.
Vistelseförbudet ska kunna gälla både på allmän plats och vissa andra platser, till exempel skolgårdar och liknande områden runt förskolor och fritidshem och i fordon på allmän plats.
I samma veva har justitieminister Gunnar Strömmer gett Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för häkten och anstalter.
I praktiken handlar det om att man måste fixa både lokaler och personal för att ta hand om det ökande antalet fångar som kommer att bli en följd av att allt fler nu ska åka fast och straffas.
Förståeligt men ineffektivt
Men vad säger forskningen? Fungerar det här? Får man bukt med gängkriminaliteten med hjälp av hårdare straff? Frågan går till professorn i kriminologi vid Stockholms universitet Olof Bäckman.
– Den avskräckande effekten fungerar på människor som dig och mig. Vi saktar ner om vi vet att det finns en fartkamera vid vägen, vi vill undvika straff. Men de som är inne i gängkriminaliteten bryr sig i första hand inte om hårdare straff, det de är rädda för är att åka fast.
Bäckman skyndar sig att tillägga att det är helt logiskt och väntat att både politiker och folk i allmänhet nu vill ha tuffare tag mot gängen, när skjutningar och sprängningar tycks ha blivit vardag i Sverige – även om man fortfarande är långt ifrån skräckexemplen i Sydamerika eller USA.
– Nämen det är klart. Folk vill att de här skurkarna ska buras in. Det vill jag också. Men som en förebyggande åtgärd fungerar straffskärpningar inte, säger Bäckman.
Folk vill ha hårdare straff – fast de inte vet hur hårda straffen redan är
Hårdare straff verkar vara något som en del kräver mer eller mindre som en ryggmärgsreflex när upprörande och hänsynslösa våldsbrott äger rum, som skjutningen i Farsta i början av sommaren.
Samtidigt är allt fler oroade över brottsligheten i sitt närområde.
Ändå är kunskapen om den faktiska straffnivån skral.
– I undersökningar säger 60–70 procent att straffen är för slappa och borde skärpas. Så kommer det alltid att vara, oberoende av hur lindriga eller hårda straffen i verkligheten är, säger Bäckman.
Han berättar att undersökningar visar att domare ofta vill se hårdare straff än lekmän som får frågan om vad de tror att straffen för vissa brott är och vad de tycker att straffen borde vara.
Inga snabbvinster
Men om inte hårda juridiska tag fungerar, vad kan då bita på gängkriminaliteten?
Enligt Bäckman visar forskning att det finns metoder som har effekt. Det handlar om en kombination av åtgärder på kort och på lång sikt.
– Exempelvis har de preliminära resultaten av projektet ”Sluta skjut” i Malmö gett försiktigt positiva resultat, berättar professorn i kriminologi.
Inom ”Sluta skjut” har polis, rättsväsende, socialtjänst och kommun tillsammans med civilsamhället gått in med ett tydligt budskap till de våldsamma grupperna i trakten om att våld inte tolereras utan att våldshandlingar leder till straff. Samtidigt har man erbjudit lättillgänglig hjälp att ta sig ur det våldsamma livet.
Och det verkar alltså fungera, visar forskning. Antalet skjutningar och sprängningar i Malmö har minskat sedan projektet startade 2018.
Regeringen utlovar som ett led i arbetet mot kriminaliteten också mer stöd till verksamhet av den här typen.
De långsiktiga metoderna då? De handlar om det som det pratats om redan länge, en bättre start i livet för dem som riskerar att hamna på glid.
– Skolan kommer man inte förbi. Den är superviktig. Satsningar på skolan och också på exempelvis familjestöd ger resultat. Men det är resultat man ser på kanske tio års sikt. Det är inget man vinner val på, konstaterar kriminologen Bäckman.