Då marthaföreningen grundades i Lojo fanns det över hundra svensk- och finskspråkiga marthor i samma förening. Då medlemmarna insåg att det fanns tillräckligt många svenskspråkiga marthor för att grunda en helt svenskspråkig förening, grundade de en ny förening år 1937.
För tillfället har den svenskspråkiga föreningen 56 medlemmar.
Den svenska marthaföreningen i Lojo är väldigt aktiv. Deras verksamhet rör sig mycket kring kultur, miljö och mat.
Irmeli Wikman, styrelsemedlem i föreningen, tror att det är gemenskapen som lockar människor att bli marthor.
– Också vänskapen och att få vara tillsammans. För all del också att man får lära sig nya saker om hushåll, trädgård och sig själv. Vi gör också resor och studiebesök.
– Allt tillsammans är trevligt.
Alla är välkomna att bli marthor
Föreningen har inte fått många nya, unga medlemmar på de senaste åren. Men alla är välkomna.
– Vi önskar nog att det skulle komma några fler. Herrmedlemmar får också komma med.
De senaste åren har Lojo fått en ökad finskspråkig befolkning. Gunilla Räikkönen som är ordförande för den svenska marthaföreningen uppskattar att Lojo är tvåspråkig på frivillig grund. Eftersom Lojo blir allt mer finskt, tror hon att det är möjligt att det på lång sikt påverkar den svenska marthaföreningen.
– Alla föreningar har för tillfället svårigheter att få nya medlemmar. Ungdomar hittar på så mycket annat.
Den finska och den svenska marthaföreningen har en gemensam stuga i Virkby: Marthastugan. I år fyller stugan 90 år. Stugan upprätthålls med talkoverksamhet.
– Vi har ett bra system med den finska föreningen, men vi skulle gärna se flera män. Man skulle kunna avlasta lite av arbetet på männen.
Irmeli Wikman tycker att marthaföreningar fortfarande är aktuella och nödvändiga.
– Det är ju på svenskt håll det största förbundet i Finland. Man behöver inte gå på inträdesförhör eller kunna sy eller sticka för att komma in. Bara man är med så räcker det. Vi tar gärna emot flera medlemmar.