Artikeln är över 2 år gammal

En klar majoritet av finländarna är beredda på att försvara andra Natoländer militärt

En knapp majoritet stöder också en avveckling av Ålands status som demilitariserat område. De flesta vill också utvidga värnplikten till att gälla även kvinnor och icke-binära personer.

Två Finlandsflaggor och Natoflagga utanför en gul byggnad.
Finland blev Natomedlem i april 2023. Bild: Antti Lähteenmäki / Yle

Enligt en ny enkätundersökning anser 82 procent av befolkningen i Finland att vi bör vara beredda på att försvara andra Natoländer, i enighet med artikel 5 i Natofördraget.

Enkätundersökningen gjordes mellan 8 och 19 juni av Taloustutkimus, i samarbete med Helsingfors universitet.

I enkätundersökningen deltog nästan 2 900 finländare, och undersökningens felmarginal beräknas vara 1,8 %.

Mer stöd bland finländarna än i de andra Natoländernas undersökning från 2022

År 2022 gjordes en liknande undersökning bland de andra Natoländernas befolkningar. Då var det genomsnittliga stödet för att agera i enighet med artikel 5 betydligt lägre, 67 %.

Enligt enkätundersökningen från i år anser en klar majoritet av finländarna att medlemskapet i Nato har en avskräckande effekt på Ryssland.

De flesta anser också att Nato skapar ett gemensamt försvar och mera säkerhet för Finland.

Delade åsikter gällande Natos roll som en gemenskap byggd på demokrati och liberala värderingar

Då det gäller Natos roll som en kämpe för demokrati och liberala värderingar är det finska folket tudelat.

Bildmontage. Till vänster Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, till höger Ungerns premiärminister Viktor Orban &  bakgrunden Natos flagga.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Bild: AOP & Mostphotos (Bildmontage: Sarah Lönnqvist / Yle)

Endast 52 % av dem som svarat på enkäten anser att Nato är en gemenskap uppbyggd av liberala demokratier.

En möjlig orsak till denna tudelning är Turkiets och Ungerns vilja att bromsa Finlands och Sveriges ansökan om Natomedlemskap i våras.

Avveckla demilitarisering av Åland, värnplikt för alla och nej till kärnvapen

Enligt undersökningen stöder en knapp majoritet (58 %) en avveckling av Ålands unika roll som ett demilitariserat område.

Anders Wiklöfs fredsskulptur i Mariehamn. Skulpturen föreställer en revolver med ihopknuten pipa.
Skulpturen Non-violence finns i Mariehamn. Åland har sedan länge varit en demilitariserad zon, vilket innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas. Ålänningarna är också i dagsläget befriade från värnplikten. Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle

Också införandet av värnplikt för kvinnor och icke-binära personer stöds av över hälften (53 %) av de som svarat på enkäten.

Gällande frågan om kärnvapen på finsk mark är finländarna betydligt mer enade i sina åsikter.

61 % motsätter sig transport av kärnvapen över finsk mark, medan 77 % inte vill se permanent placering av kärnvapen på finsk mark.