Hettan och skogsbränderna som svept över södra Europa har väckt frågan om hur Finland ska förbereda sig för klimatförändringen.
Till exempel har Helsingfors kartlagt sina största klimatrelaterade bekymmer. I framtiden måste stadsborna vara beredda på allt från störtregn och översvämningar till långa perioder av hetta.
I det långa loppet måste vi anpassa oss, säger Kajsa Rosqvist som är projektledare vid stadsmiljösektorns klimatenhet.
– Förutom att bekämpa klimatförändringen måste vi också anpassa oss till det nya normala. Klimatet har redan förändrats.
Plan för störtregn i centrala Helsingfors
Staden har gjort upp en plan för att anpassa sig till klimatförändringen. En viktig aspekt är till exempel hur staden ska hantera stora mängder regnvatten på gatorna.
Enligt Rosqvist har nybyggda områden separata rörsystem för dagvatten och avloppsvatten. Men i centrum går de igenom samma rör och stora delar av marken är täckt av asfalt.
– I centrum är översvämningsrisken störst, för där har rören inte tillräcklig kapacitet för att hantera stora mängder vatten.
Den första planen för dagvattnet i centrum ska bli klar i höst.
Staden använder dessutom ett program för dagvatten. Det centrala i det är att staden ska hantera dagvatten där det uppstår och inte bara låta det rinna vidare.
Rosqvist säger att dagvatten måste kunna absorberas av jorden eller växter, eller saktas ner för att det inte ska uppstå flaskhalsar som leder till översvämningar.
Grönområden är räddningen
Att byta ut rörsystem tar lång tid och är dyrt. Rosqvist betonar vikten av grönområden för att förebygga översvämningar. Träd, buskar och annan vegetation absorberar vatten.
Enligt Rosqvist är situationen i Helsingfors god, med europeiska mått mätt. Förutom skogsområden har staden omkring 200 000 träd i parker och omkring 30 000 längs gator och vägar.
– Detaljplaneringen kan ge mera utrymme för grönområden.
Staden ska undersöka hur effektiv vegetation är för att förhindra översvämningar. Sammanlagt 15 parkeringsplatser i Kampen, Vallgård, Berghäll och Åshöjden ska konverteras till gröna platser fyllda med växter.
Att öka mängden vegetation är ändå svårt, då till exempel rötterna tar upp mycket plats. Under staden finns det redan en hel del rör, sladdar och annan kommunal teknik.
– Samtidigt vet vi att träd är bland det bästa för att absorbera vätska och leda dagvatten, ge skugga och svalka genom avdunstning.
Gräs på taket i Fiskehamnen
I Helsingfors försöker staden redan kombinera naturen och det urbana.
Taket på stadsmiljösektorns byggnad i Fiskehamnen är täckt av växter. Längs Backasbrinkens spårvagnsskenor har spåren täckts med ett lager gräs och perforerad asfalt låter vatten sugas ner i marken.
I de nya bostadsområdena vid Postparken användes regnvattnet på taken för planteringar.
Rosqvist har också andra exempel från runt om i världen. I Augustenborg i Malmö har stadens lyckats att på naturliga sätt hantera dagvatten. Där används våtmarker, gröna tak, gröna väggar och depressioner.
– Också i USA använder en del städer ”gröna fickor” som leder vatten, ger skugga och renar och kyler ner luften.
I Helsingfors finns det, till exempel utanför Designmuseet, flyttbara gröna väggar som kan fungera på liknande sätt. Enligt Rosqvist är de ändå främst ämnade för att ljudisolera.
Svårt att mäta
Också byggnader sätts i prov av klimatförändringen. Enligt Rosqvist håller staden på att gå igenom social- och hälsovårdssektorns fastigheter som sjukhus och vårdhem för att deras innetemperaturer ska vara i skick.
I centrala Madrid planeras en vindpark, som ska leda vinden och svalka av centrum avsevärt.
Motsvarande stora riktlinjer gällande byggnader finns ännu inte i Helsingfors.
En orsak till att det är svårt att berättiga dylika åtgärder är att det är svårt att mäta hur anpassningen till klimatförändringen fungerar.
– Jag skulle säga att frågan är brådskande och att mer resurser behövs. Lyckligtvis har det talats mer om ämnet på sistone och jag hoppas att vi kan göra snabba framsteg.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Tulvat ja helteet voivat piinata tulevaisuudessa myös Helsinkiä, ja siksi parkkiruutuihin istutetaan nyt puita skriven av Otso Karhu. Översättningen är gjord av Petter Blomqvist.