Petteri Orpos (Saml) regering tänker sänka den engångsersättning som betalas till en kvinnlig arbetstagares arbetsgivare till 1 500 euro. Detta framgår i regeringsprogrammet.
I nuläget kan arbetsgivare få en familjeledighetsersättning på 2 500 som kompensation för kostnaderna som uppstår då en kvinna tar familjeledighet. Förmånen infördes 2016 under Juha Sipiläs (C) regering för att förbättra unga kvinnors möjlighet att få jobb.
Staten täcker arbetsgivarens lagstadgade kostnader, ifall det i kollektivavtalet har bestämts att en förälder har rätt till betald föräldraledighet. Familjeledighetsersättnigen har arbetsgivare kunnat ansöka om som ett tillägg för övriga kostnader som uppstår i samband med familjeledigheter.
Förmånschef ifrågasätter motstridigheter i regeringsprogrammet
Johanna Aholainen, förmånschef på Folkpensionsanstalten, är fundersam över motstridigheten i regeringsprogrammet.
– Det står i regeringsprogrammet att man bedriver en politik som gynnar barnfamiljer och stärker samhällets positiva syn på barn och familjeliv. Med det i åtanke är jag fundersam över denna förändring. I sig finns ju ersättningen kvar, men nivån sjunker.
Enligt Aholainen finns det även andra faktorer som påverkar kvinnors möjligheter till sysselsättning och diskriminering på arbetsmarknaden.
– Till exempel fördelningen av familjeledighet, att få föräldrar att dela på föräldraledigheten skulle öka på jämställdheten mest, säger Aholainen.
Den nya familjeledigheten trädde i kraft 2022 och den gör det mer jämlikt för föräldrarna att dela på familjeledigheten.
Ersättningen har under de år den funnits, främst betalats ut till kvinnodominerade branscher. Under 2022 föll räkningen på familjeledighetsersättningen för 20 000 arbetstagare på totalt 50,3 miljoner euro.
Flera faktorer som påverkar jämlikheten på arbetsmarknaden
Enligt statsminister Petteri Orpo (Saml) är regeringens arbetsmarknadspolitik för att göra ändringar som gör det lönsammare för finländaren att söka sig till arbete än att stanna hemma.
– Att det lönar sig för mammor att söka sig till arbetslivet och att familjeledigheterna skulle fördelas mer jämlikt, skulle förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och deras karriärutveckling, säger Orpo till Yle Turku.
Han medger dock att nedskärningen är ett steg åt fel håll, men att det felsteget rättas till med hjälp av andra åtgärder.
– Jag tror att effekterna av denna nedskärning förblir rätt små. Vi är i ett läge där alla moment måste gås igenom, och här blev det en nedskärning på 1000 euro i engångsbetalningen. Vi försöker vårt bästa för att främja jämställdheten i arbetslivet på andra sätt.
Vid Servicefacket PAM är områdeschef Hanna Erkamaa orolig över att kvinnans ställning försämras i rekryteringsskedet till följd av ändringen.
– En rädsla kan väckas om att arbetsgivaren i rekryteringen hellre anställer en kandidat av det andra könet, eftersom det blir billigare för arbetsgivaren.
Till Yle Uutiset säger Vesa Rantahalvari, ledande sakkunnig för Finlands Näringsliv EK att nedskärningen är en bra sak. Finlands Näringsliv EK är den ledande organisationen för näringslivet i Finland och motsatte sig ersättningen från första början.
Han påpekar att de lagstadgade kostnaderna som uppstår till följd av familjeledigheter redan ersätts i sin helhet.
– Vår tanke är att då olika parter gör upp avtal som förorsakar kostnader, är det inte ändamålsenligt att alla arbetsgivare är tvungna att betala för det, säger Rantahalvari till Yle Uutiset.