I juli månad ansöktes det om fler konkurser än någonsin tidigare i juli under 2000-talet, enligt Statistikcentralen.
Antalet konkursansökningar i juli uppgick till 224, vilket är 76 stycken fler än i juli i fjol.
Under de senaste 12 månaderna var antalet konkurser 22 procent större än under de föregående 12 månaderna.
Enligt Juhana Brotherus, chefsekonom vid Företagarna i Finland, handlar inte konkursläget längre enbart om följderna av coronastöden, som föranledde en situation där många företag låg nära konkurs.
– Företagens svårigheter handlar om en svag ekonomisk situation som har dragit ut på tiden, säger Brotherus till STT.
Roger Wessman, företagare och nationalekonom, ser dock att coronapandemins effekter fortfarande spelar in:
– Under pandemin hade vi ett lågt antal konkurser på grund av stödåtgärder som höll företag vid liv, säger han. Så det finns nu en del uppdämda konkurser som skulle ha inträffat tidigare, men som inträffar nu.
Flest konkurser, 61 stycken, inleddes i byggbranschen och inom sektorn för övrig service, 68 stycken. Den delen av servicesektorn omfattar information och kommunikation, finans- och försäkring samt bland annat fastighets- och administrativa tjänster.
– När det gäller konkurser finns det orosmoment för slutet av året särskilt inom byggindustrin, där bostads- och reparationsbyggandet lider av ränte- och kostnadshöjningar, säger Brotherus.
Inom logi- och restaurangnäringen var konkurserna i juli 24 stycken.
Antalet årsverken i de företag som sökte konkurs var totalt 858, vilket är 338 årsverken fler än i juli 2022.
Mindre valfrihet för byggföretagen i framtiden
Även företag som klarar sig, märker av att läget ändrats. Ville Forsström som har byggföretaget Byggcenter Forsström i Ekenäs säger att det än så länge finns bra med jobb i trakterna, men han har märkt av en avmattning jämfört med tidigare.
Företaget går helt väl just nu, men han ser potential för utmaningar här den kommande tiden:
– Jag är ju ingen spåman, men jag gissar nog att om man går ett år framåt så kan det bli ännu tuffare få projekt, säger Forsström. Man har säkert börja räkna projekt lite tajtare och börjat tagit så att säga, mindre attraktiva projekt. Företag i vår storleksklass har ju lite kunnat välja och vraka hittils, men det kanske man inte kan räkna med i framtiden.
Den mest konkreta effekten av konkurserna, säger Roger Wessman, blir ett ännu högre tryck på fastighets- och bostadsmarknaden och bostadspriserna när flera konkursfastigheter ska säljas ut. Han tror att läget på längre sikt återhämtar sig, även om den nuvarande konkursvågen ser dyster ut:
– Det finns ju alltid en risk vid konkurser att tröskeln att komma tillbaka är hög för den företagare som har gått i konkurs, säger Wessman. Nog kan det ha långsiktiga effekter på antalet företag i Finland. Men samtidigt skapas det ju nya företag också. När ekonomin återhämtar sig så fylls nog luckorna i så småningom, men det tar tid.
Artikeln uppdaterades 15:17 med kommentarer från Roger Wessman och Ville Forström