Start
Artikeln är över 2 år gammal

Li Andersson kritisk mot sparmålen inom vården – också sådant hon själv var med och beslutade om

Oppositionen är inte nådig i sin kritik mot regeringens sparmål inom vården. De anser att reformen som de själva rodde i land borde justeras då vårdkostnaderna skenar i väg.

Li Andersson.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson är fortfarande arg på Centern och SDP för att de under förra regeringsperioden inte ville ge välfärdsområdena beskattningsrätt. Bild: Silja Viitala / Yle

Som Vänsterförbundets ordförande var Li Andersson med och godkände social- och hälsovårdsreformen under förra valperioden.

Nu är Andersson en högljudd kritiker av regeringens vårdpolitik, som siktar på att stävja kostnadsökningen inom vården med 1,4 miljarder på fyra år.

Enligt Andersson har omständigheterna ändrat väsentligt sedan hon satt vid makten: inflationen har skenat iväg, lönerna och hyreskostnaderna har stigit och priset på köptjänster och hyresarbetskraft ökar snabbare än beräknat.

Dessutom underbudgeterade kommunerna sina vårdutgifter när de gav över verksamheten till välfärdsområdena, vilket ger ett stort bortfall i välfärdsområdenas gemensamma pengapott.

– Det som regeringen uttryckligen borde göra nu är att uppdatera lagstiftningen och finansieringsmodellen i stället för att bara sitta och rulla tummarna och skylla på den nuvarande oppositionen, säger Andersson.

”Pengarna kanaliseras till den privata sidan”

Vänsterförbundets lösning är att lägga ett pristak på köptjänsterna och att begränsa mängden hyresarbete.

Rubrikerna om dyra hyresläkare beror enligt Andersson på att privata aktörer helt och hållet själva kan bestämma hur mycket de tar betalt av välfärdsområdena.

I budgetförhandlingarna beslöt man att höja FPA-ersättningarna med 335 miljoner euro för att förkorta vårdköerna via privata läkare.

Självriskdelen för läkarbesöken är ändå så pass hög att inga låginkomsttagare kommer att gynnas av de här pengarna, anser Andersson.

– Nu kanaliserar man i stället av de här pengarna till den privata sidan, vilket leder till att man också binder personal på den privata sidan, säger Andersson.

Kvarnström: SFP skryter med att ha räddat sjukhusen

Johan Kvarnström slänger en känga mot regeringspartiet SFP som fick in en skrivelse i regeringsprogrammet om att Raseborgs och Borgå sjukhus ska få var sitt kompetenscenter som ska utveckla de språkliga rättigheterna inom vården.

Kvarnström tycker SFP skryter med skrivelsen på ett sätt som ger sken av att de två sjukhusen skulle vara skyddade.

– Det har förmedlats en bild av att sjukhusenheterna räddades med den här skrivningen. Det finns en risk att man överskattar betydelsen av dessa kompetenscenter.

man i kostym
Johan Kvarnström (SDP) påminner om att staten inte kan öronmärka pengar till specifika vårdenheter. Däremot anser han att sjukhusen just nu behöver försvaras mer aktivt än tidigare. Bild: Linus Westerlund / Yle

”En väldigt udda duo”

Centern och Rörelse Nu lämnade in en interpellation som ställer sig kritisk till regeringens sparmål inom social- och hälsovården.

Partierna ville inte ha med vänsteroppositionen.

SDP:s Johan Kvarström tycker att det hade varit bra att samla hela oppositionen bakom interpellationen som han anser innehåller bra frågor till regeringen.

Harry Harkimo (RN), Antti Kurvinen (C) och Annika Saarikko (C).
Centerns partiordfördande Annika Saarikko och riksdagsgruppordförande Antti Kurvinen, samt Rörelse Nus enmansgrupp Harry Harkimo lämnade in en interpellation om vårdfinansieringen. Bild: Heikki Saukkomaa / Lehtikuva

– Det var en väldigt udda duo som presenterade interpellationen. Landskapsmodellens största förespråkare och motståndare har funnit en gemensam melodi, säger Kvarnström.

Också Li Andersson tycker det är konstigt att Centern inte ville ha med resten av oppositionen.

– Det är lite sorgligt tycker jag, eftersom den här frågan handlar om den finska social- och hälsovården som är ett ämne som förenar alla. Vi skulle gärna ha deltagit om de skulle ha gett oss möjligheten, men de ville inte göra det, säger Andersson.

Tajta tyglar utan beskattningsrätt

Li Andersson är kritisk även mot sådant som den förra regeringen, där hon själv var undervisningsminister, beslöt om. Till exempel den tajta tidsramen för att få budgetunderskotten i balans. Välfärdsområdena har endast två år på sig till skillnad från kommunernas fyra år.

Vad var tanken bakom den nuvarande tidsramen när ni godkände den under förra regeringen?

– I princip var det Finansministeriet som krävde att tidsramen måste vara kortare än för kommunerna i och med att välfärdsområdena inte har beskattningsrätt.

Konsekvensen blir enligt Andersson att välfärdsområdena är under strikt kontroll av Finansministeriet. De kan inte ta långfristiga lån utan ministeriets tillåtelse och för att få mera pengar måste de kunna bevisa att de har planer på att balansera budgeten inom två års tid.

Arg på Centern och SDP

Välfärdsområdenas rätt att uppbära egen skatt av sina invånare, i stil med kommunalskatten, är någonting som började utredas under förra regeringsperioden.

Experter har hävdat att den skulle vara viktig för att sporra områdena att hushålla med sina resurser.

– Jag är fortfarande ganska arg på att Centern och Socialdemokraterna fällde beskattningsrätten under förra valperioden, säger Li Andersson.

Johan Kvarnström säger att det handlade om tidsbrist. I regeringsprogrammet står det nu att beskattningsrätten inte ska utredas.

– Vi tycker att den borde utredas så att man i nästa skede när reformen utvecklas, i praktiken nästa period eller sen följande, har ett klart förslag om hur man skulle kunna tillämpa den om man vill, säger Kvarnström.