Start
Artikeln är över 2 år gammal

Finlandssvenska studerande om våldsvågen i Sverige: ”Jag blev rädd för att sitta i min egen soffa”

Skjutningar och sprängningar har blivit vardag i Sverige. Det har ändå inte hindrat många finlandssvenskar från att flytta dit för att studera. Känslorna bland dem varierar från rädsla till besvikelse.

Fyra finlandssvenska studerande i Sverige.
Christian Lilja, Rafaela Truda, Moa Aulanko och Saskia Tommos har olika åsikter om hur det är att bo i Sverige just nu. Bild: Niklas Grönholm

Sverige fortsätter att vara ett hett samtalsämne då gängvåldet verkar ha lagt i en ny växel.

För finlandssvenskarna Moa Aulanko, Rafaela Truda, Christian Lilja och Saskia Tommos har händelserna skett alltför nära för att det ska kännas tryggt.

Moa Aulanko flyttade till Uppsala i augusti för att studera. Sedan flytten har det skett flera skottlossningar i hennes nya hemstad. För knappt två veckor sedan sprängdes två hus i en förort 20 minuter från Uppsala centrum.

I explosionen omkom en kvinna i Aulankos ålder. Det gav henne en obehaglig känsla.

– Många av våldsdåden har skett i offrens egna hem. Det gjorde mig rädd att till och med sitta i min egen soffa, säger hon.

Aulanko säger att hon kanske inte hade flyttat till Sverige om hon visste hur det skulle bli. Ändå vill hon fortsätta studera på Uppsala universitet.

– Det är en balansgång mellan att vara försiktig och att inte låta rädslan ta över, säger Aulanko.

Stor skillnad med Finland

Rafaela Truda instämmer om rädslan. Också hon har flyttat till Sverige i höst för att studera på Stockholms universitet.

Truda håller ännu på att vänja sig vid att våldsdåden sker i hennes direkta närhet.

– Med tanke på hur säkert det känns att vara i Finland är jag nog orolig över allt som händer här, säger hon.

Truda har lagt märke till att det vimlar av poliser i Stockholm. Hon ser dem utanför byggnaden hon bor i, på vägen till skolan och de dyker även upp under intervjun i parken som vi möts i.

Även om hon tycker att det är en bra sak gör mängden poliser henne nervös.

– Jag vill inte att rädslan ska styra mig, jag vill gå på gym på kvällarna och kunna leva mitt liv. Men det kommer säkert att ta en stund innan jag vänjer mig, säger hon.

Inget oväntat

Alla låter sig inte skrämmas av gängvåldet. För nyutexaminerade Saskia Tommos, som har bott och studerat i Uppsala i fem år, är den nuvarande situationen inte överraskande.

– Det är en komplicerad situation som experter har varnat för länge, och ändå har människor på utsatta områden inte blivit prioriterade. De ges inte en möjlighet att ta sig ur fattigdom, vilket är en av de största riskfaktorerna för att man blir inblandad i kriminalitet, säger Tommos.

Sveriges regering med statsminister Ulf Kristersson i spetsen har valt att lägga hårt mot hårt när det kommer till att bekämpa gängkriminalitet. Tommos anser att det är fel infallsvinkel.

– Vi borde försöka motverka att unga hamnar i kriminella kretsar och att det ska vara lättare att ta sig ur dem. De möjligheterna främjas inte av avlyssning och militär hjälp, säger hon.

Hittills har Ulf Kristerssons regering bland annat bestämt att införa ungdomsfängelser, bett Försvarsmakten att hjälpa polisen i sitt arbete och tidigarelägga hårdare straff för olika vapenbrott.

Christian Lilja från Esbo känner inte heller att våldsdåden gjort honom orolig.

– Det beror säkert mycket på var man bor och rör sig, säger han.

Han medger ändå att han blev lite ställd då han fick höra om skjutningen i Vasastan i mitten av september.

– Jag hade gått förbi händelseplatsen bara några timmar tidigare. Då blev det plötsligt väldigt konkret.

Lilja är ny studerande på Handelshögskolan i Stockholm. För honom och hans studiekompisar har diskussionerna handlat om att försöka förstå varför situationen i Sverige verkar ha eskalerat.

– Vi har funderat mycket på de ekonomiska skälen bakom situationen. Folk här verkar vara trötta på hur det har blivit och söker efter svar, säger han.